Publicerad: 2022-06-03

19 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

Illegitima arbetsuppgifters hälsopåverkan, stress- och sömnskola via internet och en metod för att mäta hudexponering för hälsofarliga ämnen. Det är ämnena för tre av de fem forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 18 558 000 kronor av Afa Försäkring i 2022 års första anslagsomgång.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till fem nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Detta ingår inte i mitt arbete! Långsiktiga hälsokonsekvenser av illegitima arbetsuppgifter inom kontaktyrken 

Illegitima arbetsuppgifter är uppgifter som faller utanför en yrkesrolls arbetsbeskrivning eller sysslor som kunde ha undvikits eller hade varit mindre ansträngande med en annan arbetsorganisation. Uppgifter av det här slaget kan ha negativ inverkan på hälsa och välmående, men idag saknas kunskap om hur de påverkar hälsan och om dess långsiktiga konsekvenser. En studie av illegitima arbetsuppgifter och deras hälsoinverkan kan öka kunskapen om hur vanliga den här typen av sysslor är och hur de påverkar oss.

Constanze Leineweber, vid Stockholms universitet, tilldelas 4 000 000 kronor för att undersöka förekomsten av illegitima arbetsuppgifter och deras hälsopåverkan i kontaktyrken och andra yrken. Data om hälsoförhållanden på arbetsmarknaden över tid hämtas från SLOSH, The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health, och kombineras med registerdata.

Projektet pågår till och med juni 2025 och förväntas öka kunskapen om i vilka yrken illegitima arbetsuppgifter är särskilt vanliga och om deras effekter på hälsa och välmående. Resultaten beräknas göra det möjligt att visa på fördelarna med att minska andelen uppgifter som kan ses som illegitima och väntas kunna bidra till riktade arbetsmiljö- och hälsoinsatser och minskad arbetsrelaterad ohälsa.

Constanze Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet, 073–707 89 37, constanze.leineweber@su.se.

Stress- och sömnskolor via internet: En kostnadseffektiv, gruppbaserad IKBT för jämlik vård

Stress- och sömnproblem kan orsaka såväl depression, ångest och utmattning som smärta, värk och yrsel. Det är en utmaning för vården att kunna erbjuda en jämlik behandling över hela landet. Resultat från ett tidigare projekt visar att studentledda stress- och sömnskolor har god effekt på både psykiska och fysiska besvär. En studie av stress- och sömnskolor i form av internetbaserad kognitiv beteendeterapi, IKBT, kan göra det möjligt att erbjuda patienter i hela landet en effektiv och ekonomisk behandling i grupp. 

Maria Nordin, vid Umeå universitet, tilldelas 4 217 000 kronor för att utveckla och utvärdera internetbaserade stress- och sömnskolor i grupp i form av IKBT. Med hjälp av enkäter kommer man att mäta behandlingens effekt på bland annat stress, sömn, mental och allmän hälsa samt individuell och social funktion. Särskild vikt läggs vid att hjälpa patienterna bibehålla sin behandlingsmotivation i det digitala formatet.

Projektet pågår till och med maj 2025 och förväntas visa att behandlingsformen stress- och sömnskola går att genomföra via internet med samma goda resultat som i det fysiska formatet. 

Maria Nordin, docent i psykologi vid Umeå universitet, 070–764 43 35, maria.nordin@umu.se.

Kemikalier på huden – utveckling och validering av provtagningsmetodik för att mäta blandad hudexponering i arbetsmiljön

I många yrken kommer man i kontakt med hälsofarliga kemikalier och löper risk att utveckla allergi och handeksem. Idag saknas gränsvärden för skadlig exponering via huden och effektiva provtagnings- och analysmetoder för att mäta detta, vilket gör att kunskapen är begränsad om både vad man exponeras för i yrkeslivet och i vilken omfattning. Utveckling av en metod för att mäta hudexponering för flera typer av kemikalier i arbetsmiljöer kan bidra till bättre bedömning av kemiska hälsorisker och att färre drabbas av hudsjukdomar.

Klara Midander, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 2 143 000 kronor för att utveckla en provtagningsmetod avsedd att mäta hudens exponering för hälsofarliga ämnen i arbetslivet. Metoden kommer att utvärderas efter att ha testats i arbetsmiljöer i byggbranschen, verkstadsindustrin och inom vård och omsorg.

Projektet pågår till och med juni 2024 och förväntas bidra till ny kunskap om hudexponering för irriterande, allergiframkallande och giftiga ämnen i arbetslivet. Resultaten väntas bidra till bättre riskbedömning på arbetsplatser med kemiska hälsorisker och underlätta allergiutredningar.

Klara Midander, doktor i kemivetenskap vid IVL Svenska Miljöinstitutet, 072–455 51 44, klara.midander@ivl.se.

AI-baserat beslutsstöd inom smärtrehabilitering

Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem som kan orsaka nedsatt arbetsförmåga och leda till försämrad livskvalitet för den som drabbas. Smärtan behandlas ofta i så kallade multimodala rehabiliteringsprogram som innefattar fysiologiska, psykologiska och sociala insatser. De olika insatserna innebär att det är svårt att hitta en enskild metod för utvärdering av behandlingens effekter. Ett beslutsstöd i form av algoritmer baserade på data över multimodalt behandlade patienter kan underlätta valet av behandling vid långvarig smärta och därmed bidra till minskat lidande och förbättrad livskvalitet.

Anna Grimby Ekman, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 639 000 kronor för att utveckla algoritmer utifrån data på cirka 40 000 patienter i Nationellt kvalitetsregister över smärtrehabilitering, NRS. Därefter ska ett beslutsstöd baserat på algoritmerna utvecklas för beräkning av effekterna vid multimodal behandling av långvarig smärta. I projektet ingår att införa beslutsstödet i behandlingen på klinik.

Projektet pågår till och med juni 2025 och förväntas resultera i ett beslutsstöd som kan förutsäga utfallet av behandling av smärtpatienter enskilt och i grupp.

Anna Grimby Ekman, docent i epidemiologi vid Göteborgs universitet, 076–618 31 23, anna.ekman@gu.se.

Partikelexponering i arbetslivet, PiA: Olika miljöer men samma risker?

Inandning av partiklar som damm, metaller eller nanopartiklar innebär en stor hälsorisk vid många arbetsplatser i industrin. Partiklar kan skada såväl lungor som lever, njure och hjärt- och kärlsystemet. Tidigare studier har främst gett en avgränsad bild av vad i kroppen som påverkas av partikelexponering i vissa arbetsmiljöer. En studie gjord av två forskargrupper med skilda perspektiv kan ge en bredare bild av vilka risker olika ämnen och typer av exponering medför och av exponeringsriskerna i specifika arbetsmiljöer.

Alexander Hedbrant, vid Örebro universitet, tilldelas 3 559 000 kronor för att i samarbete med Linköpings universitet, arbets- och miljömedicinska kliniker och Mälardalens universitet analysera partikelexponering i olika miljöer och dess påverkan på kroppen i relation till varandra. Analyser av exponering med fokus på inflammation respektive lungor, lever, njure och hjärt- och kärlsystemet kommer att komplettera resultat från tidigare studier.

Projektet pågår till och med juli 2024 och förväntas ge en djupare förståelse för vilka risker partikelexponering medför i olika arbetsmiljöer. Projektet väntas ge ökad kunskap om biologiska mått som indikerar riskexponering. Resultaten väntas kunna bidra till arbetsmiljöförbättringar på enskilda företag och på sikt även kunna utgöra underlag för nya gränsvärden i hela branscher.

Alexander Hedbrant, doktor i biomedicin, Örebro universitet, 019–30 21 21, alexander.hedbrant@oru.se.

Kontakt:

Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.

Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 073-096 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Foto: Unsplash