Publicerad: 2021-04-27

9 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

Medicinska kontroller av vibrationsskador, förebyggande av självmord i byggbranschen och riskbedömningsverktyget RAMP:s effekter på arbetsmiljön. Det är ämnena för de tre forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 8 820 000 kronor av Afa Försäkring i årets första anslagsomgång.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till tre nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

De tre projekten är:

Undvikande av medicinska kontroller hos vibrationsexponerade arbetstagare

Arbete med vibrerande verktyg är vanligt i byggbranschen och verkstadsindustrin och kan orsaka kroniska nerv- och kärlskador i händer och armar. Trots att vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen för män visar studier att de flesta medarbetare på byggföretag avstår medicinska kontroller av begynnande skador. Forskning saknas om orsaken till att man undviker undersökningarna och en studie av detta kan bidra till förändrade attityder, förebyggande av skador och minskat lidande.

Carl Antonson, vid Lunds universitet, tilldelas 1 066 000 kronor för att undersöka deltagandet i medicinska kontroller av vibrationsskador. Arbetsgivares och fackliga representanters syn på undvikande av kontrollerna jämförs med erfarenheter från företagshälsovården, arbets- och miljömedicinkliniker och Arbetsmiljöverket. Särskild tonvikt läggs på intervjuer med anställda i byggbranschen och tillverkningsindustrin med symtom av vibrationsskador och egen erfarenhet av att avstå undersökning.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas ge ökad förståelse för varför vibrationsexponerade medarbetare avstår från medicinska kontroller och för vad som kan förändra detta beteende. Projektet väntas leda till ökat deltagande i kontrollerna, vilket i sin tur kan bidra till ekonomiska besparingar och minskat personligt lidande.

Carl Antonson, doktor i allmänmedicin, Lunds universitet, tel: 070–848 34 72, e-post:carl.antonson@gmail.com.

Arbetsrelaterad exponering och suicidalt beteenden hos män i yrkesverksam ålder

Medelålders män är överrepresenterade när det gäller självmord. Internationella studier visar att självmorden numera är fler i arbetaryrken än bland tjänstemän och byggarbetare pekas ut som en riskgrupp. Män är också mindre benägna än kvinnor att söka hjälp för psykisk ohälsa. I Sverige saknas forskning om yrkesrelaterade risker för självmord. En studie av detta och med fokus på byggarbetare kan ge ökad kunskap om yrkesrelaterade riskfaktorer och ligga till grund för förebyggande initiativ i byggbranschen.

Maria Åberg, vid Göteborgs universitet tilldelas 3 554 000 kronor för att kartlägga kopplingar mellan yrkesgrupp, psykosocial och fysisk arbetsmiljö och suicidalt beteende, med särskilt fokus på att identifiera arbetsrelaterade faktorer kopplade till risk för självmord hos byggarbetare. I projektet ingår att studera yrkesgruppens egna upplevelser av psykisk ohälsa och suicidalt beteende samt tänkbara förebyggande åtgärder.

Projektet pågår till och med april 2024 och förväntas ge ökad kunskap om samband mellan självmord och yrke hos män i yrkesverksam ålder. I yrken med förhöjd risk väntas resultaten kunna användas för att förebygga självmord och minimera arbetsrelaterade riskfaktorer. Ett mål med projektet är att lägga grunden för en insats avsedd att förebygga självmord i byggbranschen.

Maria Åberg, docent i neurobiologi, Göteborgs universitet, tel: 070–966 82 74, e-post:maria.aberg@gu.se.

Systematisk riskhantering med RAMP-verktyget – en implementeringsstudie

RAMP (Risk Assessment tool for manual handling Proactively) är ett verktyg för bedömning av belastningsergonomiska risker vid manuellt arbete. RAMP finns i fler än 100 länder och har i utvärderingar bedömts ha god användbarhet. Däremot har det inte gjorts någon vetenskaplig utvärdering av verktygets effekter på till exempel risknivåer. En studie av systematisk tillämpning av RAMP kan ge kunskap om dess arbetsmiljöeffekter och om hur organisatoriska faktorer påverkar införandet av verktyget.

Mikael Forsman, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 4 200 000 kronor för att undersöka vilka effekter RAMP-verktyget har på arbetsmiljö och hälsa när det införs på fyra industriföretag. I projektet ingår att studera vad som gynnar respektive hindrar införandet av verktyget ur ledarskaps- och organisationsperspektiv.

Projektet pågår till april 2024 och förväntas visa vilka effekter RAMP har på arbetsmiljö och hälsa och vilken betydelse organisatoriska faktorer kan ha på införandet av verktyget. Resultaten väntas ge ny kunskap inom områdena systematisk riskhantering och implementeringsstrategier som företag kan ha användning av i sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

Mikael Forsman, professor i ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 070–491 01 96, e-post: mikael.forsman@ki.se.

Kontakt:

Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 0730–96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se