Publicerad: 2021-08-19

Ny forskning om hur algoritmiskt ledarskap påverkar arbetsmiljön i logistik- och transportbranschen

Den ökande e-handeln har fått logistik- och transportföretag att införa algoritmiskt ledarskap, vilket innebär att datorer tar beslut och ger anställda order via en mobilapp. Idag saknas kunskap om hur anställda upplever denna ledningsmodell. Carin Håkansta, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 746 000 kronor av AFA Försäkring för att studera vilka effekter algoritmiskt ledarskap har på arbetsmiljö och hälsa i logistik- och transportbranschen.

– Vi ska studera lager- och transportarbetare vars arbete styrs av logaritmer. Det forskas en del på till exempel cykelbud och taxiförare som arbetar på det här viset, men man vet väldigt lite om hur det är att jobba med algoritmiskt ledarskap i exempelvis en lagerlokal, säger Carin Håkansta, doktor i arbetsvetenskap vid Karolinska Institutet.

– I och med att e-handeln har ökat så mycket antar vi att många fler nu arbetar med logistik än tidigare, med allt från att plocka varor från lagerhyllan till att skicka iväg kartonger för transport. Det här har företag börjat styra med hjälp av algoritmer för att det ska gå så snabbt och effektivt som möjligt. Och det är fiffigt, men man vet inte hur det påverkar arbetsmiljön.

Carin Håkansta forskar främst på digitalisering och studerar i ett pågående projekt vilka effekter den digitala tekniken har på arbetsmiljön i två kommuner. Hon är också med i ett forskningsprogram arbetsförhållanden och hälsa vid så kallade prekära arbeten, eller otrygga anställningar. Nu ska hon och sex andra forskare ta reda på hur lager- och transportarbete som styrs av algoritmer påverkar de anställdas arbetsmiljö och hälsa.

– Algoritmiskt ledarskap innebär att datoralgoritmer räknar fram och fattar beslut som sedan meddelas till de anställda via en mobilapp. Det gäller allt från arbetsledning till fördelning av arbetsuppgifter, kostnad per arbetsuppgift, övervakning och återkoppling. Vi har läst artiklar om att stora e-handelsföretag använder den här ledningsmodellen, men det saknas kunskap om hur den tillämpas i Sverige. Så vi ska börja med att undersöka det, säger Carin Håkansta.

– Det har gjorts studier som visar att anställda inte riktigt litar på beslut som tas av en dator. Man har också en mer negativ inställning till order man får av en dator via sin mobiltelefon än en order man får av en människa. Vi vill ta reda på hur man som anställd mår av att arbeta på en arbetsplats med algoritmiskt ledarskap och om det bidrar till ökad stress och gör att man känner sig övervakad. Det har inte undersökts tidigare.

Påverkan på arbete, hälsa och systematiskt arbetsmiljöarbete

Projektet består av två delstudier som båda kommer att genomföras i samarbete med logistik- och transportbranschen.

– Vi kommer att göra intervjuer med representanter för fackförbund och arbetsgivarorganisationer och arbetsgivare som har infört arbetsledning baserad på algoritmer. Vi är intresserade av deras erfarenheter av hur ledningsmodellen påverkar de anställdas arbete och hälsa och arbetsgivarens möjligheter att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Carin Håkansta.

– Därefter kommer vi att intervjua medarbetare på de här företagen om deras erfarenheter av algoritmiskt ledarskap. På grundval av resultaten från intervjuerna kommer vi sedan att sätta ihop en enkät som vi ska skicka ut till ett stort antal medarbetare för att få mer kunskap om hur ledarskapet påverkar arbetsmiljö och hälsa. 

Vad hoppas du på av projektet?

– Jag hoppas att vi ska få svar på hur algoritmiskt ledarskap påverkar innehållet och organisationen av arbete i logistik- och transportbranschen och hur arbetsgivaren kan säkerställa de anställdas hälsa och säkerhet. Eftersom det forskats så lite på det här kommer vi förhoppningsvis att kunna fylla kunskapsluckor. Jag hoppas också att vi i dialog med fackförbund och arbetsgivare ska kunna utforma rekommendationer för hur ledarskap baserat på algoritmer kan införas på ett sätt som främjar god social och organisatorisk arbetsmiljö.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar friskfaktorer och trygga arbetsplatser, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Carin Håkansta och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Kontakt:

Carin Håkansta, doktor i arbetsvetenskap, Karolinska Institutet: 076–209 82 26, carin.hakansta@ki.se.

Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på Afa Försäkrings FoU-avdelning: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.

Linda Harling, presskommunikatör Afa Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

AFA Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet 

Vi stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. 

Text: Adam Fredholm
Foto: Zeb Håkansta