Publicerad: 2021-12-17

Postdoc-stöd till forskning om psykisk ohälsa hos tinnitusdrabbade

För nionde året i rad delar Afa Försäkring ut ett postdoc-stöd på två miljoner kronor i syfte att stödja forskare som är i början av sin karriär. Sebastian Waechter, vid Lunds universitet, tilldelas 2021 års stöd för att undersöka hur man genom att modifiera förstärkningen i hörapparater kan minska den psykiska ohälsan hos personer som har tinnitusbesvär.

– Det känns väldigt roligt att få postdoc-stödet. Både för att det ger mig förutsättningar att fortsätta med min forskning och för att resultaten förhoppningsvis kan komma den stora patientgruppen med tinnitusdrabbade till nytta, säger Sebastian Waechter, legitimerad audionom och doktor i klinisk medicin med inriktning på audiologi vid Lunds universitet.

 – Vi ska studera hur modifieringar av konventionell hörapparatsförstärkning påverkar psykisk ohälsa hos tinnitusdrabbade. Personer med tinnitus drabbas oftare av psykisk ohälsa än personer i samhället i stort. Därför ser vi det som viktigt att utveckla bättre behandlingar för just den här gruppen.

 Sebastian Waechter har tidigare främst forskat på kopplingen mellan tinnitus och kognitiv prestation, men också på hur hörseln mer generellt påverkar den kognitiva prestationen. Nu ska han undersöka vilka effekter användandet av hörapparat har på de till exempel pipande eller susande ljud som den som har tinnitus lever med. Målet är att försöka kartlägga vilken typ av ljudförstärkning som kan bidra till att minska den psykisk ohälsan hos personer med tinnitus.

 – Ofta när man studerar insatser för tinnituspatienter så tittar man på hur grava besvär de upplever, eller möjligen på hur starkt tinnitusljudet är. Man tittar vanligtvis inte på hur deras psykiska hälsa påverkas. Så det finns ett behov av att kartlägga hur olika insatser påverkar den psykiska hälsan hos tinnitusdrabbade, säger han.

 – Hörapparat är det vanligaste hjälpmedlet vid tinnitusbesvär. Men den ljudförstärkning man får är beräknad på hur man ska kunna uppfatta tal och hänga med i samtal så bra som möjligt, inte på hur förstärkningen påverkar tinnitusljud. Så vi ska titta på hur vi kan modifiera ljudförstärkningen i relationen till den frekvens som patienten hör tinnitusljud på och därefter undersöka hur det påverkar patientens psykiska hälsa.

 Data om tinnitusbesvär, psykisk ohälsa och hjärnans blodflöde

Tinnitus mäts både i vården och inom forskningen oftast genom att personen som lider av det skattar sina besvär med hjälp av ett frågeformulär.

 – Det är svårt att mäta tinnitus rent fysiskt. Men det finns vissa forskningsfynd som pekar på att blodflödet i hjärnan skulle kunna ge ett objektivt mått på tinnitusbesvär. Det är relevant för det här projektet eftersom personer som lider av depression också kan uppvisa avvikelser i hjärnans blodflöde. Så vi kommer att samla in och kombinera mått på såväl grad av tinnitusbesvär som på psykisk ohälsa och hjärnans blodflöde, säger Sebastian Waechter.

 – Tanken är att projektet ska drivas som en multicentra-studie. Vi kommer att samla in data med hjälp av legitimerad vårdpersonal på en rad olika kliniker. Och så kommer vi att samla data om hjärnans blodflöde vid Lund Bioimaging Centre. Där finns den magnetkamera med högst upplösning i Sverige, och den kommer att ge detaljerad information om deltagarnas blodflöde i hjärnan.

 Ett syfte med Afa Försäkrings postdoc-stöd är att forskare ska få möjlighet att utveckla nya forskningskontakter. Sebastian Waechter har inlett samarbeten med forskare vid University of Queensland i Australien och vid Max Planck Institute for Human Development i Berlin.

 – Planen är att vi ska samarbeta i det här projektet. Exakt hur samarbetet kommer att se ut beror på coronapandemins utveckling och de restriktioner den medför.

 Vad hoppas du på av projektet?

– Min förhoppning är att vi ska hitta ett sätt att förbättra den tinnitusvård vi har idag och att vi ska kunna minska förekomsten av psykisk ohälsa hos den här patientgruppen. Målet är såklart också att våra fynd snabbt ska komma till användning i vården så att patienterna så snart som möjligt kan dra nytta av kunskapen. En av anledningarna till att vi ska driva projektet i multicentra-form är att vårdpersonal redan från början ska vara med och använda metoderna. Det kommer förhoppningsvis att underlätta införandet av metoderna i den ordinarie tinnitusbehandlingen.

Forskning till praktisk nytta i arbetslivet

Afa Försäkring finansierar forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Ett betydelsefullt kriterium i finansieringen är att forskningen ska komma till praktisk nytta i arbetslivet.

 – Sebastian Waechter får nu möjlighet att fortsätta sin forskning och att utveckla sitt vetenskapliga nätverk nationellt och internationellt. Vi ser goda möjligheter för hans forskning att bidra med ökad kunskap om hur psykisk ohälsa kan förebyggas hos personer som drabbats av tinnitus, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.
 

Text och foto: Adam Fredholm