Publicerad: 2020-09-25

Covid-19

Inom ramen för Afa Försäkrings forskningsområden arbetsmiljö och hälsa, satsar arbetsmarknadens parter på forskning som ska undersöka hur den pågående smittspridningen av covid-19 påverkar arbetsliv och hälsa ur olika perspektiv.

Dessa projekt har fått finansiering:

Att leda och samarbeta i team på distans – effekter av covid-19 i projektbaserade organisationer

En studie av hur företag som arbetar i projektbaserade team har ställt om till distansarbete under covid-19 kan ge kunskap om hur arbete via digitala verktyg påverkar känslan av samhörighet, arbetsmiljö och produktivitet.

Frida Pemer, vid Handelshögskolan i Stockholm, och Svjetlana Pantic-Dragisic, vid Linköpings Universitet, tilldelas 3 143 000 kronor för att undersöka hur samarbete och teamkänsla har påverkats av digitalt distansarbete i konsultbolag inom teknik, IT, management och HR. Studien görs genom intervjuer, observationer och dokumentstudier.

Projektet förväntas ge ny kunskap om hur digitalt arbete på distans i projektbaserade organisationer har påverkat exempelvis organisation, ledning, kunskapsutveckling och rekrytering. Projektet väntas ge praktiska och teoretiska insikter som kan användas i projektbaserat teamarbete generellt.

Frida Pemer, Associate Professor inom management och organisering, Handelshögskolan i Stockholm, tel: 070–772 87 20, e-post: frida.pemer@hhs.se

Betydelsen av organisatoriska förändringar, varsel och permitteringar i spåren av coronakrisen för social situation, psykisk hälsa och sjukskrivning

En studie av organisatoriska förändringar i arbetslivet under coronakrisen kan ge ökad kunskap om kopplingen mellan åtgärder på arbetsmarknaden och psykisk ohälsa och sjukskrivning.

Linda Magnusson Hanson, vid Stockholms universitet, tilldelas 3 700 000 kronor för att undersöka hur exponering för organisatoriska förändringar såsom uppsägning, varsel och permittering relaterar till förändringar i bl.a. arbetskraftsdeltagande, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Studien baseras på data från en pågående specialstudie inom SLOSH med fokus på corona.

Projektet väntas ge ökad kunskap om hur organisatoriska förändringar för att hantera arbetsbrist påverkar medarbetares psykisk hälsa. Resultaten kan komma till användning både i nuvarande och kommande kriser i form av preventiva insatser för att förebygga psykisk ohälsa i samband med nedskärningar på arbetsmarknaden.

Linda Magnusson Hanson, medicine doktor, Stockholms universitet, tel: 08–553 789 16, e-post: linda.hanson@su.se.

Hållbart lärande i radikal omställning – interaktion Människa, Teknik och Organisation

En studie av omställningen till hemmaarbete via digitala kanaler under covid-19 som kan ge kunskap om hur flexibla och digitala arbetssätt kan utvecklas på ett sätt som främjar tillit, engagemang och prestation.

Andrea Eriksson, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 4 598 000 kronor för att undersöka hur ett hållbart lärande kan utvecklas i samband med omställning till flexibilitet i var och när medarbetare arbetar. Studien genomförs med en interaktiv ansats på två företag i privat sektor och med fokus på samspelet mellan människa, teknik och organisation.

Projektet förväntas generera kunskap om hur ledning av flexibla och digitala arbetssätt kan tillämpas på sätt som främjar prestation, samarbete, välmående och kreativitet. I projektet ingår att ta fram rekommendationer för utveckling av flexibla arbetssätt och en god digital arbetsmiljö.

Andrea Eriksson, docent i Ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 073-460 24 94, e-post: andrea4@kth.se.

Rehabiliteringsprofil hos post covid-19 

En studie av fysiska, psykiska och kognitiva funktioner hos patienter som genomgått en covid-19-infektion kan bidra till att utveckla personcentrerade behandlingsmetoder, minskad sjukfrånvaro och snabbare återhämtning.

Yvonne Freund-Levi, vid Universitetssjukhuset Örebro och vid Örebro Universitet, tilldelas 1 023 000 kronor för att undersöka hur fysiska, psykiska och kognitiva funktioner samt biomarkörer har påverkats hos patienter som haft covid-19. I studien ingår att undersöka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och arbetsförmåga. Projektet är ett samarbete mellan Psykiatriska kliniken, Neurologiska kliniken, Rehabiliteringsmedicinska kliniken samt Geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Projektet väntas ge en bild av vilka rehabiliteringsbehov post covid-19-patienter har och därigenom göra det möjligt att förutse och utveckla personcentrerade behandlingsmetoder som kan påskynda rehabilitering och återgång i arbete.

Yvonne Freund-Levi, lektor och docent i Klinisk Neurovetenskap Örebro Universitet, specialist i Psykiatri och Geriatrik, överläkare Psykiatriska kliniken Universitetssjukhuset Örebro, tel: 073–684 11 30, e-post: yvonne.freund@oru.se.


Covid-19-uppföljning efter hemgång i Göteborg

En studie av funktionsnedsättningar och vårdbehov hos patienter som haft covid-19 kan ge ökad kunskap om långsiktiga konsekvenser av viruset för individen och samhället.

Katharina Stibrant Sunnerhagen, vid Göteborgs universitet, tilldelas 2 475 000 kronor för att undersöka funktionsnedsättningar, vårdbehandling och läkemedelskonsumtion hos 1 000 personer som tidigare vårdats på sjukhus för covid-19. I studien ingår att beskriva konsekvenser och återhämtning över tid för patienterna.

Projektet förväntas ge en bild av vilka återstående besvär och vilket behov av uppföljande vård och rehabilitering utskrivna covid-19-patienter har. Projektet väntas också resultera i en modell för uppföljning av patienter via 1177 Vårdguiden som kan användas också efter annan typ av sjukhusvård.

Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i Rehabiliteringsmedicin, Göteborgs universitet, tel: 070–952 00 23, e-post: ks.sunnerhagen@neuro.gu.se.

Sjukfrånvaro bland arbetare inom handel i relation till covid-19-pandemin: prospektiva kohortstudier

En studie av privatanställda arbetare i handel kan ge ökad kunskap om sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning under coronapandemin.

Kristin Farrants, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 763 000 kr för att, genom prospektiva befolkningsbaserade kohortstudier, undersöka faktorer som har samband med hög respektive låg framtida sjukfrånvaro bland personer anställda som arbetare inom handel under Covid-19-pandemin. Mikrodata från flera rikstäckande register kommer att användas. I studierna kommer samtliga privatanställda arbetare i handel (inte ett urval) i åldrarna 16–67 år 2018 att inkluderas.

Projektet förväntas generera resultat som kommer att ligga som grund för framtida studier, dels om arbetare i handeln under pandemin och annars, och dels inom andra yrkesgrupper och näringsgrenar.

Kristin Farrants, doktor i Hälsovetenskap, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, tel: 073-579 32 95, e-post: kristin.farrants@ki.se.

Palliativ vård under covid-19 pandemin – Arbetsmiljöns betydelse för vårdens kvalitet och vårdpersonalens hälsa

En studie av arbetsmiljön inom palliativ vård under coronapandemin kan ge ökad kunskap om vad som varit mest utmanande och vad som behöver beaktas för att säkerställa vårdpersonals hälsa och välbefinnande i samband med pandemier eller andra kriser.

Maria Larsson, vid Karlstad universitet, tilldelas 2 697 000 kr för att undersöka sambanden mellan förändringar i arbetsmiljön under covid-19 pandemin med vårdpersonals hälsa och vårdkvaliteten vid vård av personer i livets slut i Sverige och Norge. Projektet är en multicenterstudie där Karlstads universitet tillsammans med ytterligare två norska och två svenska lärosäten ingår. 

Projektet förväntas bidra med kunskap om hur man tillser en psykosocial arbetsmiljö där personalen har möjlighet att ge en personcentrerad vård vid livets slut med innehåll och kvalitet som de är utbildade för. Projektet hoppas också identifiera områden som ledare i vården särskilt behöver beakta för att minska personalens samvetsstress, bibehålla deras hälsa och välbefinnande samt minska personalflykt.

Maria Larsson, professor i omvårdnad, Karlstad universitet. Institutionen för hälsovetenskaper, tel: 073-069 45 77, e-post: maria.larsson@kau.se.

Covid-19 och hemtjänsten: Dyrköpta erfarenheter och matnyttiga lärdomar?

En studie av arbetsvillkor för hemtjänstpersonal kan ge kunskap om hur deras hälsa, arbetsbelastning och arbetsmiljö har förändrats under pandemin.

Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, tilldelas 3 705 000 kr för att undersöka hur och med vilka konsekvenser man inom hemtjänsten har hanterat den situation som har förorsakats av covid-19 pandemin.

Projektet förväntas ge lärdomar som kan bidra till att främja såväl personalens hälsa och arbetsmiljö som chefernas ledarskap och leda till en förbättrad hemtjänst för brukarna. Resultaten förväntas också ge underlag för att kunna vidta åtgärder som bidrar till kvalitetshöjning inom hemtjänsten.

Fredrik Norström, docent i epidemiologi och biostatistik, Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, tel: 070-538 35 43, e-post: fredrik.norstrom@umu.se.

En studie av relationen mellan förändringar i organisering, styrning och genomförande under pandemin hos olika yrkesgrupper kan ge kunskap om hur arbetsvardagen påverkas när arbetsuppgifter inte direkt kan kopplas till hantering av covid-19.

Josef Pallas, vid Uppsala universitet, tilldelas 3 745 000 kr för att undersöka arbetsvardagen i de delar av offentliga sektorn och de professioner och yrken som har hamnat i ”pandemins skugga”, exempelvis lärare, handläggare, socialarbetare, forskare, poliser och kommunikatörer. Studien bygger på insamling av berättelser från personer som arbetar inom olika delar av den offentliga sektorn. 

Projektet väntas ge underlag för diskussioner om hur den svenska välfärden fungerar och hur den kan utveckla sin motståndskraft inför framtida dramatiska och omvälvande händelser och kriser. Projektet väntas också ge förståelse för de utmaningar som uppstår när olika styrningskrafter i den offentliga sektorn möter och utmanar varandra. 

Josef Pallas, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet, företagsekonomiska institutet, tel: 073-322 48 77, e-post: josef.pallas@fek.uu.se. Elena Raviola, Torsten and Wanja Söderbergs pris, Professor in Design Management, tel: 076-618 45 16, e-post: elena.raviola@gu.se.

Sjuksköterskor i frontlinjen av covid-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?

En studie av arbetsmiljön hos sjuksköterskor under pandemin kan lära oss vilka källor till stress som detta inneburit och om vårdorganisationen behöver ändra strategi inför framtiden om vi står inför en ny liknande situation.

Ann Rudman, vid Högskolan Dalarna, tilldelas 3 880 000 kr för att genom en nationell kartläggning undersöka covid-19-pandemins effekt på sjuksköterskors arbetssituation, hälsa och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i tre nationella kohorter för att skapa ett kunskapsunderlag utifrån vilket långsiktiga strategiska program kan utvecklas.

Projektet väntas bidra med kunskap om hälso- och arbetsmiljösituationen hos sjuksköterskor och syftar till att förhindra ohälsa, sjukskrivning, låg arbetstillfredsställelse och negativ personalomsättning orsakat av pandemin. Vidare är förväntat resultat att kunskapen från studien kan användas när en motsvarande situation uppstår igen.

Ann Rudman, docent i Vårdvetenskap, Högskolan Dalarna, Akademi utbildning, hälsa och samhälle. tel: 073-934 34 78, e-post: ard@du.se

Intensivvård i samband med covid-19 – stress, samarbete och säkerhetsklimat 

En studie av personal och chefer inom intensivvården under och efter pandemin kan ge kunskap som kan användas både vid hög arbetsbelastning och vid framtida omställningar orsakade av extremsituationer.

Lisbet Meurling vid Karolinska universitetssjukhuset tilldelas 3 914 000 kr för att undersöka vilka effekter stora omställningar i sjukvården har på stress, samarbete och säkerhetsklimat. Studien genomförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, Mälarsjukhuset Eskilstuna, Nyköpings lasarett och Norrtälje sjukhus.

Projektet väntas kunna bidra till bättre beredskap för hur liknande situationer kan hanteras avseende till exempel personalplanering, psykologiskt stöd till medarbetare, fysiska arbetsmiljöåtgärder och rutiner. Resultaten kan också ha betydelse för hur man i framtiden snabbt ska kunna ställa om sjukvård i liknande situationer med hänsyn till patientsäkerhet samt personalens hälsa och välmående.

Lisbet Meurling, medicine doktor, överläkare, Karolinska Institutet, CLINTEC och Karolinska universitetssjukhuset, e-post: lisbet.meurling@sll.se.


En studie av personal i sjukvården som har behandlat covid-19-patienter kan ge kunskap om vilken roll T-cellssvar spelar för immunitet samt svara på frågan om sjukvårdspersonal löper ökad risk att insjukna i sjukdomen.

Emeli Månsson, vid Region Västmanland, tilldelas 940 000 kr för att bland annat undersöka om man kan bära på viruset trots att man har antikroppar eller T-cellssvar, och om alla kommer att få ett påvisbart T-cellssvar efter vaccination.

Projektet väntas visa att andelen med påvisat T-cellsvar mot SARS-CoV-2 vid provtagning hösten 2020 är högre än 50 procent. Vid efterföljande provtagning hösten 2021 förväntas andelen vara ännu högre beroende på i vilken grad vaccinationer har genomförts.

Emeli Månsson, medicine doktor, Region Västmanland, tel 021-17 37 65, e-post: emeli.mansson@regionvastmanland.se.

En extrem arbetsmiljösituation under covid-19 pandemin: Förebyggande insats efter traumatiska händelser i frontlinjen

En studie av en ny kognitiv metod som behandlar personal i vården med påträngande minnen av traumatiska händelser kan ge ökat välmående, färre minnen från trauman samt en förbättrad arbetsfunktion.

Emily Holmes, vid Uppsala universitet, tilldelas 3 987 000 kr för att undersöka hur behandlingsmetoden kan minska symtomen av trauman relaterade till covid-19 hos personal i frontlinjen. 

Projektet väntas ha betydande positiv inverkan på arbetsmiljön och hälsan för sjukvårdspersonal som exponerats för trauman. Vidare förväntas projektet också ge kunskap om hur man bäst implementerar metoden i sjukvården i hela Sverige för att kunna arbeta förebyggande i framtiden.

Emily Holmes, professor i psykologi, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, tel: 073-712 15 41, e-post: emily.holmes@psyk.uu.se.

Vårdpersonalens coronavardag – en intervjustudie om vårdpersonalens arbetssituation under den första tiden av smittspridning av coronaviruset i Sverige
Erika Wall tilldelas 1 217 000 kronor för att analysera arbetssituationen för vårdpersonal under den pågående pandemin. Projektet bygger på djupintervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare både i kommuner, regioner och privat sjukvård. Analyserna kommer att omfatta vårdpersonalens arbetssituation och behov av stöd i arbetet, smittspridningen och påverkan på arbetet, etiska dilemman, sociala relationer, förutsättningar för ett tryggt arbete under pandemin samt personalens tillit till information. Projektet beräknas pågå till och med 2022.

Erika Wall, docent vid Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet: 010-142 85 92, erika.wall@miun.se 

Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt medierat distansarbete – upplevd och faktisk
Kristina Palm tilldelas 3 916 000 kronor för att ta fram kunskap om arbetsmiljö, välbefinnande och produktivitet i arbetslivet vid påtvingat digitalt medierat distansarbete i hemmet. Även de mer långsiktiga effekterna av hemarbetet och vilka erfarenheter och arbetssätt som tas med in i det ”normala” arbetslivet efter att restriktionerna lättas, kommer att studeras. Både tjänstemän, handläggare och chefer kommer att intervjuas i två organisationer inom kommunal sektor. Intervjuerna tar sin utgångspunkt i fotografier som deltagarna i studien tagit på sin arbetsvardag. Projektet beräknas pågå till och med 2022.

Kristina Palm, teknologie doktor och docent, forskare vid institutionen för LIME vid Karolinska Institutet, samt forskare vid Karlstads Universitet och lektor vid KTH: 073-460 74 72, kristina.palm@ki.se   

Kamerabaserad mätning av vitalparametrar och prioritering vid misstänkt covid-19-infektion
För att bedöma hur allvarlig en infektion är – exempelvis covid-19 – mäts blodtryck, puls, syrehalten i blodet, andningsfrekvens och kroppstemperatur. Dessa mätvärden kallas för vitalparametrar och mäts idag med utrustning som kräver kontakt med huden, vilket kan bidra till smittspridning. Ny teknologi möjliggör mätning av samtliga vitalparametrar från en meters avstånd utan kroppskontakt. 

Ronny Gunnarsson tilldelas 2 205 000 kronor för att undersöka om den nya kontaktfria tekniken ger tillförlitliga resultat och är jämförbara med de mätmetoder som används idag och som innebär kroppskontakt. Om metoden fungerar, kan den bidra till en förbättrad arbetsmiljö för personal som handlägger patienter med misstänkta infektionssjukdomar. Metoden kan sannolikt även tillämpas på äldreboenden. Projektet beräknas pågå till 2021. 

Ronny Gunnarsson, professor i Allmänmedicin vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet: 031-786 68 35, ronny.gunnarsson@gu.se 

Disruption – hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av coronapandemin?
Pågående coronapandemi innebär en disruption i form av snabba, genomgripande förändringar av hälso- och sjukvårdens arbete. Det är därför angeläget att tillvarata erfarenheter från både medarbetare och ledning inom primärvården.

Per Nilsen tilldelas 2 500 000 kronor för att undersöka hur arbetet och den psykosociala arbetsmiljön i primärvården påverkas av de förändringar som skett till följd av coronapandemin. Projektet beräknas pågå till 2023.

Per Nilsen, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet: 070-634 11 51, per.nilsen@liu.se  

Omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av covid-19: konsekvenser för individer och arbetsmiljöer
Hotell- och restaurangverksamheter och delar av handels-, transport- och upplevelsesektorn har drabbats hårt av de konsekvenser som covid-19 har medfört för svensk arbetsmarknad i form av korttidspermitteringar, varsel och uppsägningar. 

Alexis Rydell tilldelas 4 486 000 kronor för att – mot bakgrund av covid-19 – undersöka hur omstruktureringar av företag med korttidspermitteringar, varsel och uppsägningar som följd påverkar individer och arbetsmiljöer inom besöksnäringen. Projektet beräknas pågå till 2023. 

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna: 073-998 50 99, ary@du.se  

Covid-19-pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemsjukvårds- och hemtjänstpersonal: lärande för framtiden och för ett mer mobilt arbetssätt 
Den pågående covid-19-pandemin för med sig nya utmaningar för hemsjukvården och hemtjänsten. En stor del av covid-19-dödsfallen har skett i äldreomsorgen, men även hemtjänst- och sjukvårdspersonal har avlidit efter att ha vårdat covid-19-patienter.

Christofer Rydenfält tilldelas 2 212 000 kronor för att studera hur covid-19-pandemin påverkar arbetsmiljön i den kommunala hemsjukvården och hemtjänsten, hur det mobila interdisciplinära teamarbetet runt hemsjukvården utvecklas och anpassas under pandemin och vilka lärdomar som kan tas tillvara för att förbättra arbetsmiljön efter pandemin. Projektet beräknas pågå till 2022. 

Christofer Rydenfält, biträdande universitetslektor vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet: 070-992 42 72, christofer.rydenfalt@design.lth.se 

Covid-19-pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård – arbetsmiljö, hälsa och ekonomi hos Sveriges kiropraktorer och naprapater

Iben Axén tilldelas 3 766 000 kronor för att studera hur kiropraktorer och naprapater hanterar och upplever covid-19-pandemin och hur den påverkar deras hälsa och deras verksamhet nu och över tid. Projektet ger en unik möjlighet att fördjupa kunskaperna om småföretagare inom vårdområdet med stor risk för smitta. Projektet beräknas pågå till 2023. 

Iben Axén, docent vid Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet: 08-524 832 28, iben.axen@ki.se  

Förnyelseförmåga och hållbar arbetsmiljö vid snabba svängningar (SPINN-OFF)

Martina Berglund tilldelas 4 419 000 kronor för att, utifrån lärdomar från de extremt snabba svängningar som pandemikrisen krävt inom privata och offentliga verksamheter, skapa spinn-off effekter som stärker arbetsplatsers förnyelseförmåga och hållbar arbetsmiljö när snabba förändringar är "det nya normala". Projektet kommer att resultera i en inspirationsguide med lärandeexempel och metodstöd för partsgemensamt arbetsmiljö- och förnyelsearbete. Projektet beräknas pågå till 2023.

Martina Berglund, teknologie doktor vid Institutionen för ekonomi och industriell utveckling, Linköpings universitet: 070-089 52 44, martina.berglund@liu.se  

Risk för psykisk ohälsa och behov av psykologiska stödinsatser hos vårdpersonal i samband med covid-19 pandemin

Aleksandra Sjöström Bujacz tilldelas 3 098 000 kronor för att följa utvecklingen av psykologiska reaktioner hos vårdpersonal inblandad i vården av patienter med covid-19, för att kartlägga kontextuella faktorer som riskerar att leda till ohälsa. Projektet ska utifrån kartläggningen utveckla psykologiska stödfunktioner för vårdpersonal, som till exempel grupphandledningsträffar och chefsstöd. Projektet beräknas pågå till 2023.

Aleksandra Sjöström Bujacz, filosofie doktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet: 076-596 43 19, aleksandra.bujacz@ki.se  

Skyddsutrustning vid covid-19 – metodik för säker produktframtagning med visualiserade instruktioner för att förebygga smitta

Behovet av smittskyddsutrustning inom vård och omsorg har ökat med covid-19. En utmaning för arbetsgivaren är att instruera personalen så att utrustningen används på rätt sätt. I vissa fall har man tillverkat egen skyddsutrustning och då behöver arbetsgivaren kunna säkra tillverkningsmetod och kvalitet. Ett metodstöd för tillverkning av skyddsutrustning och visuella instruktioner för hur den ska användas i äldreomsorgen kan förebygga smittrisker och bidra till ökad säkerhet för personal och brukare.

Katrin Skagert, vid RISE Research Institutes of Sweden, tilldelas 1 237 000 kronor för att ta fram ett metodstöd för egentillverkning av smittskyddsutrustning som inkluderar riskanalys och bedömning av material. I projektet ingår att utveckla instruktioner för äldreomsorgen i form av rörlig bild och illustrationer för att minimera smittspridning.

Projektet pågår till och med juni 2021 och förväntas minska risken för ohälsa på grund av undermålig skyddsutrustning. Instruktionsmaterialet för äldreomsorgen väntas bidra till att rutiner för hygien och användning av skyddsutrustning lättare kan uppfattas och följas. Genom detta ökas säkerheten för både personal och brukare.

Katrin Skagert, medicine doktor, RISE Research Institutes of Sweden, 073–803 80 54, katrin.skagert@ri.se.

Utvärdering av särskild sjukvårdsledning under covid-19 – evidensbaserad utveckling för resilient ledning i framtida kriser

Under covid-19-pandemin har vårdarbetet i flera av landets regioner letts av Regional särskild sjukvårdsledning, RSSL. Utifrån smittspridning, materialtillgång och belastning på sjukhus beslutar RSSL om till exempel fördelning av material och personal. I Östergötland började forskare tidigt samla in data för att dra lärdom av hanteringen av pandemin. Fördjupad datainsamling, analys och utvärdering av erfarenheter kan göra RSSL:s arbetssätt mer resilient, motståndskraftigt, inför framtida krissituationer.

Carl-Oscar Jonson, vid Region Östergötland, tilldelas 668 000 kronor för att undersöka hur RSSL i Östergötland har arbetat under covid-19-pandemin i syfte att öka kunskapen om organisation av sjukvårdsarbete i händelse av kris. Data kommer bland annat att samlas in genom fältstudier och intervjuer med involverad personal. Analysresultaten rapporteras till Region Östergötland och kommer att användas i utbildning och övning i särskild sjukvårdsledning lokalt, regionalt och nationellt.

Projektet beräknas pågå i ett år och förväntas leda till förslag på hur till exempel arbetsprocess och teknisk beredskap kan förbättras vid sjukvårdsledning i kris. Resultaten väntas bidra till att utveckla utbildningen av RSSL-personal.

Carl-Oscar Jonson, docent i experimentell katastrofmedicin, Region Östergötland, 072–240 73 18, carloscar.jonson@regionostergotland.se

Småföretag och covid-19 – ledares lärdomar inför framtida kriser

De flesta EU-länder erbjuder ekonomiskt stöd till småföretagare för att mildra effekter av coronaviruset. I Sverige är 99 procent av alla företag småföretag och fyra av tio av dessa drabbas ekonomiskt av virusets spridning. Forskning saknas om hur kriser påverkar ledarskap, arbetsmiljö och hälsa i mindre företag. En studie av hur företag i olika länder hanterar statliga stödåtgärder och arbetsmiljö- och hälsoarbete under coronakrisen kan bidra med värdefull kunskap inför framtida kriser.

Stig Vinberg, vid Mittuniversitetet, tilldelas 3 404 000 kronor för att undersöka hur småföretagare i Europa under coronakrisen hanterat statliga stödåtgärder och frågor som rör arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. I projektet ingår att jämföra konsekvenserna av krisen för företag i Sverige och i Norge.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas ge en tydlig bild av hur mindre företag i Europa hanterat effekterna av coronaviruset. Resultaten väntas också visa hur krisen påverkat företagsledarnas möjligheter att driva arbetsmiljöarbete och hälsoinsatser samt bidra med lärdomar för svenska och norska småföretagare inför framtida kriser.

Stig Vinberg, professor i hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, 070–266 67 90, stig.vinberg@miun.s

Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik

Under covid-19-pandemin har resorna med kollektivtrafik minskat till följd av Folkhälsomyndighetens uppmaningar att avstå resande och ett minskat resebehov vid hemmaarbete eller sjukdom. Trots minskningen förekommer trängsel och bussförare har uttryckt oro för att smittas. Det är inte känt om förarna drabbats i större utsträckning än befolkningen i övrigt. Kunskap om pandemins effekter på bussförares arbetsmiljö och hälsa kan bidra till förbättrade rutiner och ökad trygghet för förare och resenärer.

Anna Sjörs Dahlman vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, tilldelas 3 203 000 kronor för att undersöka hur bussförares arbetsmiljö och hälsa har påverkats av covid-19-pandemin. I projektet inkluderas regionala kollektivtrafikmyndigheter och bussoperatörer för att ge en bredare bild av förarnas arbetssituation och upplevelser under pandemin.

Projektet pågår till och med juli 2023 och väntas ge information som kan användas för att ta fram rekommendationer eller riktlinjer för arbete inom kollektivtrafik vid framtida kriser. Resultaten väntas bidra till att öka bussföraryrkets attraktivitet och i förlängningen också till ett hållbart samhälle i form av kollektivt resande.

Anna Sjörs Dahlman, docent i fysiologisk mätteknik, vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, 070–943 04 65, anna.dahlman@vti.s

Artificiell intelligens-baserad EKG-analys för att prediktera insjuknande i livshotande hjärtkärl-tillstånd hos patienter med covid-19-infektion

Över 15 procent av alla covid-19-patienter rapporteras få rubbningar i hjärtats rytm eller hjärtmuskelinflammation, vilket kan leda till plötslig hjärtdöd. Upprepade tester för att upptäcka patienter med risk för hjärtpåverkan innebär ökad smittorisk för vårdpersonalen. Om man istället kan identifiera dessa patienter genom det EKG som tas redan när de läggs in på sjukhus kan det ge både säkrare diagnos och minska personalens utsatthet för viruset. Med hjälp av artificiell intelligens, AI, finns potential att med hög precision kunna identifiera patienter med risk för hjärtpåverkan och att rädda liv.

Carina Blomström Lundqvist, vid Uppsala universitet, tilldelas 1 381 000 kronor för att undersöka om ett första EKG hos patienter med covid-19 kan användas för att förutsäga hjärt-kärlkomplikationer. Data kommer att samlas in från covid-19-patienter med ett intagnings-EKG som vårdas på sjukhus i Sverige och internationellt och användas för att träna upp en AI-modell som sedan utvärderas. I projektet ingår att utveckla en webbaserad riskberäknare för hjärt-kärlhändelser vid covid-19.

Projektet pågår till och med 2022 och förväntas resultera i en AI-modell med vilken man med hög precision kommer kunna identifiera covid-19 patienter som riskerar hjärt-kärlpåverkan. Den webbaserade riskberäknaren kommer att finnas tillgänglig för alla sjukhus och väntas bidra till att rädda liv.

Carina Blomström Lundqvist, professor i kardiologi, Uppsala universitet, 070–678 04 42, carina.blomstrom.lundqvist@akademiska.se

Arbetstider och återhämtning under covid-19-pandemin: går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?

Covid-19-pandemin innebär påfrestningar för vårdpersonal i form av till exempel långa arbetspass, bristande återhämtning och oro för smitta. Den höga belastningen riskerar att leda till fler långtidssjukskrivningar, vilket ökar bördan ytterligare för de som är kvar i arbete. Forskning saknas om arbetstider under extrem arbetsbelastning. En studie av vårdens arbetsförhållanden under pandemin kan bidra med ökad kunskap om hur man planerar hållbara scheman vid framtida kriser.

Anna Dahlgren, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 986 000 kronor för att undersöka hur arbetstider och möjlighet till återhämtning i vården påverkats under covid-19-pandemin. I projektet ingår att ta fram förslag på strategier som kan främja hållbara arbetstider och återhämtning under perioder av extrem arbetsbelastning.

Projektet pågår till och med juli 2023 och väntas ge ökad kunskap om hur arbetstider och återhämtning upplevs och hanteras under pandemin och om vilka effekter detta får på personalens hälsa. Resultaten kommer att kunna ligga till grund för strategier för organisering av vårdarbete vid hög belastning.

Anna Dahlgren, doktor i psykologi, Karolinska Institutet, 070–258 20 03, anna.dahlgren@ki.se

Personalens erfarenheter och upplevelser av en säker arbetsmiljö i samband med insatser i ordinärt boende under covid-19-pandemin

Många personer som behandlats för covid-19 på sjukhus kommer att få rehabiliterande vård i hemmet. Trånga sovrum och badrum gör att personalen i hemtjänsten och hemsjukvården riskerar att drabbas av arbetsskador när de ger insatser och ska förflytta äldre och sjuka. Skärpta hygienkrav och avancerad vård under pandemin ställer ytterligare krav på en redan osäker arbetsmiljö. En studie av hemtjänstens och hemsjukvårdens arbetsmiljö kan bidra till att förebygga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro.

Cecilia Pettersson, vid Örebro universitet, tilldelas 817 000 kronor för att studera hur bostaden fungerar som arbetsplats för personal inom hemtjänsten och hemsjukvården under covid-19-pandemin. Intervjuer om arbetsmiljö och säkerhet kommer att göras med vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i Göteborgs stad och i Örebro kommun.

Projektet pågår till maj 2021 och förväntas ge fördjupad kunskap om hemtjänstens och hemsjukvårdens arbetsmiljö under pandemin och om vilka vårdinsatser som utförs. Projektet väntas också visa vilka strategier personalen utvecklar för att hantera rekommendationer och riktlinjer kopplade till pandemin.

Cecilia Pettersson, doktor i hälsovetenskap, Örebro universitet, 070–271 26 88, cecilia.pettersson@oru.se

Covid-19 i äldrevård i Göteborgsområdet

Många länders hälsomyndigheter har identifierat personer över 70 år som en grupp som riskerar särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid- 19-infektion. Personal på äldreboenden kommer i nära kontakt med flera patienter och riskerar både att själva bli smittade av covid-19-viruset och att föra smittan vidare. Kännedomen om virusets utbredning bland personalen på äldreboenden i Sverige är begränsad. Ökad kunskap om detta är viktig för att förstå smittspridningen och för att skydda äldre och personal.

Johan Ringlander, vid Göteborgs universitet, tilldelas 1 090 000 kronor för att undersöka förekomsten av covid-19-infektion hos personal inom äldreomsorgen i Göteborg. I studien ingår både personal som enligt egen bedömning är friska och de som misstänker att de har symtom som förhindrar arbete. Flera olika diagnostiska metoder och deras potential att minska smittspridning i äldreomsorgen kommer att undersökas.

Projektet pågår till juli 2021 och förväntas ge ökad kunskap om utbredning och förlopp av covid-19-viruset bland personalen inom äldrevården. Resultaten väntas bidra till säkrare arbetsrutiner på äldreboenden under covid-19-pandemin och vid framtida smittspridning.

Johan Ringlander, doktorand i virologi, Göteborgs universitet, 073–621 12 01, johan.ringlander@gu.se.

Påverkar ökad handhygien till följd av covid-19 arbetsrelaterade handeksem och kontaktallergier?

Under covid-19-pandemin rekommenderas alla att tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten och att använda handsprit. Det är välkänt att upprepad handtvätt försämrar hudens skyddande barriär och kan leda till irritationseksem och allergiskt kontakteksem. Handeksem förekommer hos 10 procent av den vuxna befolkningen och kan leda till nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning. En studie av hur det ökade handtvättandet under pandemin påverkar risken för handeksem i olika yrken kan ge kunskap om hur vi kan skydda huden vid framtida pandemier.

Anneli Julander, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 900 000 kronor för att undersöka hur covid-19-rekommendationerna att ofta tvätta händerna och använda handsprit påverkar risken för handeksem och kontaktallergier hos arbetstagare.

Projektet pågår till augusti 2023 och förväntas ge ökad kunskap om hur upprepad handtvätt påverkar risken för skadlig hudexponering och handeksem. Kunskapen väntas också ge ökad förståelse för hur handeksem och kontaktallergier kan förebyggas genom konkreta råd om hudvård.

Anneli Julander, docent i arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, 08–524 800 52, anneli.julander@ki.se. 

Effekter av en extern kris på arbetsmiljö, hälsa och jämlikhet bland svensk och utlandsfödd arbetskraft: en fallstudie på ett tvätteri

Jämlikhet på arbetsmarknaden är väsentligt för hållbarhet och social rättvisa. Idag saknas forskning om arbetsvillkor för utlandsfödda i jämförelse med svenskfödda och kunskap om vilken inverkan en samhällskris kan ha på jämlikheten. En studie av hur arbetsmiljö, hälsa och jämlikhet påverkats på företag som omorganiserat på grund av covid-19-pandemin kan ge ökad kunskap om de utmaningar som ekonomisk avmattning och kris kan medföra.

Jennie Jackson, vid Högskolan i Gävle, tilldelas 1 124 000 kronor för att undersöka hur covid-19 har påverkat arbetsorganisation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och jämlikhet på ett tvätteri som hanterar tvätt från sjukhus. I studien ingår att dokumentera om förändringar i organisation och arbetsmiljö till följd av pandemin har sett lika ut för kvinnor och män respektive utlandsfödda och födda i Sverige.

Projektet pågår till och med september 2022 och förväntas ge ökad kunskap om organisatoriska förändringar i samband med kris och dess effekter på arbetsmiljö, hälsa och jämlikhet. Resultaten väntas kunna komma till nytta i tvätteribranschen, i industrin, på andra multikulturella arbetsplatser och i yrken utanför vårdsektorn där man också utsätts för infektionsrisk.

Jennie Jackson, medicine doktor, Högskolan i Gävle, 026–64 82 93, jeejan@hig.se.

Distansarbete och psykosocial hälsa under covid-19-pandemin

Under covid-19-pandemin har många arbetsgivare uppmanat personalen att arbeta hemifrån för att minimera smittspridningen. Omställningen till distansarbete kan påverka välbefinnande och produktivitet, inte minst för medarbetare utan erfarenhet av hemmaarbete. För chefer kan det vara en utmaning att ansvara för medarbetares arbetsmiljö på distans. En studie av vilka effekter övergången till distansarbete haft på psykosocial hälsa och arbetsprestation kan ge ny kunskap om arbete på distans. 

Adesuwa Omorede, vid Mälardalens högskola, tilldelas 2 000 000 kronor för att studera chefers och medarbetares erfarenheter av att arbeta på distans under covid-19-pandemin. Studien fokuserar på psykosocial hälsa, välbefinnande, balans mellan arbete och fritid och produktivitet.

Projektet pågår till och med september 2022 och väntas ge kunskap om hur omställningen till distansarbete under covid-19 och de nya arbetsförhållanden det medfört har påverkat chefers och medarbetares psykosociala hälsa och arbetsprestation. Resultaten kan bidra till ett hälsosamt och produktivt arbete på distans i framtiden.

Adesuwa Omorede, teknologie doktor i entreprenörskap och innovation, Mälardalens högskola, 070–435 95 81, adesuwa.omorede@mdh.se.

Vård- och omsorgspersonals erfarenheter av att arbeta på särskilt boende och inom hemtjänst i Sverige vid covid-19-pandemin

Ett lands möjlighet att hantera en pandemi beror i hög grad på hälso- och sjukvården och dess personals kompetens och arbetsvilja. Tidigare forskning visar att vårdpersonal under epidemier/pandemier kan drabbas av oro, stress, depression och posttraumatiskt syndrom. En studie av undersköterskors och vårdbiträdens upplevelse av äldreomsorgsarbete under covid-19-pandemin kan bidra med ökad kunskap om hur vårdarbete kan organiseras i händelse av kris.

Annica Lövenmark, vid Mälardalens högskola, tilldelas 2 198 000 kronor för att studera undersköterskors och vårdbiträdens erfarenheter av äldreomsorg på särskilt boende och i hemtjänsten i samband med covid-19. Studien fokuserar främst på personalens upplevelser av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa, säkerhet, ledarskap, stöd och strategier och verktyg för framtida krissituationer.

Projektet pågår till och med december 2023 och förväntas ge kunskap om äldreomsorgsarbete under covid-19-pandemin. Kunskapen väntas kunna ligga till grund för stödåtgärder, strategier och verktyg för bättre arbetsmiljö, hälsa och ledarskap inom äldreomsorgen. Resultaten kan även komma till nytta för annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Annica Lövenmark, filosofie doktor i pedagogik, Mälardalens högskola, 021–10 70 10, annica.lovenmark@mdh.se.

(O)frivilligt distansarbete – hur påverkar det arbetshälsan?

Den digitala tekniken har gjort att personal i vissa yrken kan utföra arbetsuppgifter utan att befinna sig på arbetsplatsen. Under coronapandemin har myndigheter och arbetsgivare rekommenderat de som kan att arbeta hemifrån för att minimera smittspridningen. Dagens kunskap om hur hälsa påverkas av distansarbete bygger främst på studier av frivilligt arbete på distans. En studie av det ofrivilliga distansarbetets effekter på arbetsmiljö och hälsa kan bidra med ny kunskap om arbete på distans.

Marina Heiden, vid Högskolan i Gävle, tilldelas 2 599 000 kronor för att undersöka hur anställda vid ett industriföretag och i en kommun upplever sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö vid rekommenderat distansarbete i samband med covid-19. I studien ingår att undersöka distansarbetets effekter på produktivitet, balans mellan arbete och fritid och välbefinnande.

Projektet pågår till och med september 2023 och förväntas ge ny kunskap om hur ofrivilligt distansarbete påverkar arbetsmiljö och hälsa jämfört med frivilligt arbete på distans. Resultaten kan leda till förändringar i framtida rekommendationer av distansarbete.

Marina Heiden, docent i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle, 070–439 07 53, marina.heiden@hig.se.

SARS-CoV-2 på ytor i sjukhusmiljö

Infektionssjukdomen covid-19 orsakas av viruset SARS-CoV-2. Viruset sprids via droppar när en smittsam person hostar eller nyser alternativt via personens händer. Det kan samlas på ytor i den smittades närhet och utgör en risk för vårdpersonal. Ökad kunskap om hur SARS-CoV-2 sprids i vårdmiljö kan bidra till bättre rutiner och skyddsutrustning och därigenom minskad smitta hos personal inom vården. 

Erik Senneby, vid Lunds universitet, tilldelas 250 000 kronor för att undersöka på vilka ytor i sjukhus- och tandvårdsmiljö som SARS-CoV-2 samlas vid vård av patienter med covid-19 och om det vid ansamling är smittande. I studien ingår att undersöka samband mellan virus i luft och på ytor och att ta reda på om viruset samlas på personalens arbetskläder och skyddsutrustning. 

Projektet pågår till och med juli 2021 och förväntas visa hur SARS-CoV-2 samlas på ytor vid vård och tandvård av patienter med covid-19. Resultatet väntas ge ökad kunskap om smittvägar och hygienrutiner och kan bidra till bättre underlag för riskbedömning av arbetsmiljön inom sjuk- och tandvården.

Erik Senneby, medicine doktor, Lunds universitet, 073–645 25 71, erik.senneby@skane.se.

Åtgärder för minskad luftsmitta till vårdpersonal i möte med högriskpatienter

Okända smittämnen som orsakar infektionssjukdomar och får global spridning är en återkommande hälsofara, för närvarande i form av viruset covid-19. Personal på infektionskliniker utsätts vid dessa tillfällen för hög exponering och smittas också ofta. Ökad kunskap om spridning av infektionssjukdomar via luft kan bidra till åtgärder som minskar risken för framtida smittspridning. 

Jakob Löndahl, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 3 672 000 kronor för att undersöka hur luftburna biologiska partiklar sprids på infektionskliniker och dess betydelse för att smitta överförs till patienter och undersköterskor, sjuksköterskor, läkare och transportpersonal. I projektet ingår att utvärdera de skyddsåtgärder som används idag och att ta fram en kort utbildning om luftburen smitta.

Projektet pågår till och med april 2023 och förväntas bidra med ny kunskap om spridning av smittsamma virus via luft. Resultaten väntas kunna ligga till grund för beslut om tekniska lösningar och hygienrutiner som kan minska risken för smittspridning.

Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi, Lunds tekniska högskola, tel: 073–551 86 36, e-post: jakob.londahl@design.lth.se.

Kontakt:
Helena Jahncke, FoU-chef AFA Försäkring: 08-696 47 53, helena.jahncke@afaforsakring.se