Publicerad: 2020-03-30

Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom

Hjärt- och kärlsjukdom är en av våra stora folksjukdomar och den näst vanligaste dödsorsaken för människor i arbetsför ålder. AFA Försäkring satsar nu 50 miljoner kronor i ett femårigt forskningsprogram för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom i arbetslivet.

– Bakgrunden till programmet är att hjärt- och kärlsjukdomar är ett av de största hälsohoten i den arbetsföra åldern. Det är därför viktigt att vi får ökad kunskap om de bakomliggande orsakerna och om förebyggande åtgärder som kan minska riskerna, säger Susanna Stymne Airey, chef för enheten Förebygga på AFA Försäkring.

– Fokus för programmet är sjukdomsförebyggande insatser och direkt patientnytta. Förhoppningsvis kan det leda till en minskning av hjärt- och kärlsjukdom och underlätta återgång i arbete för de som drabbas.

Bakom de sex projekt som beviljats anslag står etablerade forskargrupper vid universiteten i Linköping, Göteborg och Uppsala och på Karolinska Institutet. En nordisk vetenskaplig expertgrupp har stått för den vetenskapliga bedömningen av projekten. Styrgruppen för AFA Försäkrings FoU-program Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom utgörs av representanter för arbetsmarknadens parter.

De sex projekten är:
Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken och det är svårt att identifiera de personer som riskerar att drabbas. Vanliga riskfaktorer som rökning, diabetes och höga blodfetter kan förutsäga en del av fallen, men missar de okända biologiska processer som är verksamma månaderna innan en infarkt. Projektgruppens hypotes är att dessa processer kan upptäckas med ett blodprov.

Johan Sundström, vid Uppsala universitet, tilldelas 11 000 000 kronor för att i studien Markers of Imminent Myocardial Infarction (MIMI) samla in blodprov från personer som inom ett halvår efter provtillfället fått hjärtinfarkt och jämföra dem med prover från personer som inte fått det. Med gen- och proteinmätning ska man därefter inringa de biomarkörer som tydligast förebådar en snar hjärtinfarkt.

Projektet förväntas göra det möjligt att identifiera personer som är nära att få en första hjärtinfarkt. Resultaten väntas ändra förutsättningarna för förebyggande av hjärtinfarkt och leda till utveckling av nya behandlingsmetoder.

Johan Sundström, Uppsala universitet, tel; 070–422 52 20, e-post: johan.sundstrom@medsci.uu.se.

Jenny Selander, vid Karolinska Institutet, tilldelas 8 000 000 kronor för att studera hur fysiska och kemiska arbetsmiljörisker som buller, luftföroreningar, vibrationer, fysiskt ansträngande arbete och temperatur påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdom. I studien tittar man på samverkanseffekter, könsskillnader och individuella riskfaktorer. Data hämtas ur tre tidigare studier om riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom och från två fältstudier som genomförs i projektet.

Projektet förväntas bidra till att förklara relationen mellan fysiska och kemiska arbetsmiljöfaktorer och risken för hjärt- kärlsjukdom. Därmed blir det också möjligt att utforma ett bättre förebyggande arbete.

Jenny Selander, Karolinska Institutet, tel; 08–524 800 29, e-post: jenny.selander@ki.se.

Tomas Faresjö, vid Linköpings universitet, tilldelas 7 000 000 kronor för att analysera långtidsexponering för stress i den yrkesarbetande befolkningen och därigenom ta reda på om långtidsstress kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom. Data hämtas från hjärt- kärlsjukdomsstudien Swedish cardio pulmonary bioimage study, SCAPIS.

Projektet förväntas leda till att den nya biomarkören kan användas inom vården för att identifiera människor i yrkesverksam ålder som under längre tid utsatts för höga stresspåslag och därmed riskerar att drabbas av hjärt- kärlsjukdom.

Tomas Faresjö, Linköpings universitet, tel; 072–853 07 78, e-post: tomas.faresjo@liu.se.

Helgi Schiöth, vid Uppsala universitet, tilldelas 4 000 000 kronor för att identifiera och utvärdera arbetsrelaterade faktorer som påverkar risken för hjärt- kärlsjukdomar. Data hämtas från en brittisk och två svenska befolkningsstudier.

Projektet förväntas leda till ökad förståelse för kopplingen mellan en persons arbetsförhållanden och risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Resultaten väntas kunna ligga till grund för bättre insatser och riktlinjer.

Helgi Schiöth, Uppsala universitet, tel; 070–425 05 35, e-post: helgis@bmc.uu.se.

Annika Rosengren, vid Göteborgs universitet, tilldelas 11 000 000 kronor för att studera effekten av exponering av arbetsstress tidigare i yrkeslivet, utbildning, inkomst och andra sociala faktorer hos 30 000 personer mellan 50 och 64 år. Data hämtas från hjärt- kärlsjukdomsstudien Swedish cardio pulmonary bioimage study, SCAPIS.

Projektet förväntas generera kunskap som gör att man bättre kan förebygga utvecklingen av hjärt- kärlrelaterade riskfaktorer och tidig åderförkalkning i arbetsför ålder.

Annika Rosengren, Göteborgs universitet, tel; 070–960 36 74, e-post: annika.rosengren@gu.se.

Fredrik Bäckhed, vid Göteborgs universitet, tilldelas 8 000 000 kronor för att studera tarmfloran i relation till arbetsrelaterad stress hos kvinnor och män i åldern 50–64 år. Studien kombineras med djurförsök.

Projektet förväntas leda till nya metoder för bedömning och behandling av hjärt- kärlsjukdom genom analys och förändring av tarmfloran.

Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet, tel; 070–218 23 55, e-post: fredrik.backhed@wlab.gu.se.

Tidplan

FoU-programmet Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom startade den 1 oktober 2017 och pågår till den 30 september 2022.

Startkonferensen hölls den 17 oktober 2017 på AFA Försäkring i Stockholm.

Kontakt 

Barbro Jacobsson, handläggare, tfn: 08–696 49 25
barbro.jacobsson@afaforsakring.se