Publicerad: 2020-04-16

Hållbart arbetsliv

År 2017 beviljade AFA Försäkring 30 miljoner kronor för ett treårigt FoU-program om ett hållbart arbetsliv. Det övergripande syftet med FoU-programmet var att bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk arbetsmiljöforskning och samla praktiskt orienterad kunskap kring de hinder och möjligheter som organisationer och företag kan möta när de eftersträvar ett hållbart arbetsliv.

Ambitionen var att komplettera befintlig forskning om framtida arbetsmiljöutmaningar, med fördjupad kunskap om olika strategier, metoder och verktyg som organisationer och företag kan använda för att utforma ett mer hållbart arbetsliv inom olika områden. Resultaten är överlag så pass generella att de nu förväntas kunna användas och komma till nytta inom många olika typer av företag och organisationer.

Den 4 juni hålls ett digitalt interaktivt seminarium om projektens resultat vilket kommer att finnas tillgängligt även efteråt för den som är intresserad av att höra mer om resultaten. Läs mer om eventet här.

Dessa åtta projekt ingår i FoU-programmet Hållbart arbetsliv:

Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv
Projektets syfte var att utveckla riktlinjer för hur organisationer kan arbeta för ett hållbart digitalt arbetsliv. Resultaten som kom fram kan sammanfattas inom följande områden: gränshanteringsstrategier, teknikstrategier och emotioner. För att ge stöd till organisationer hur de kan arbeta fram riktlinjer kring balans mellan arbete och övrigt liv har forskarna exempelvis formulerat sju vanliga gränssättningsstrategier utifrån vad de sett i resultaten från projektet. Det framkommer att människor har olika önskningar och möjligheter att realisera sina strategier.

Projektets resultat har sammanfattats i råd till HR, chefer och arbetstagare och handlar om att individers och arbetsgruppers faktiska och önskade gränshanteringsstrategier bör diskuteras. Suntarbetsliv har även tagit fram en film där de här strategierna presenteras på ett lättillgängligt sätt med efterföljande reflektionsfrågor som kan användas ute på arbetsplatser för att lyfta och arbeta vidare med den här frågan. Projektets resultat har rönt stor uppmärksamhet vilket tyder på att frågorna kring det digitala arbetslivet är mycket aktuella.

Projektledare: Kristina Palm, Karolinska Institutet, tel: 073-583 53 13, e-post: kristina.palm@ki.se

 

Att styra med hållbarhet: Styrelsens påverkan på det hållbara arbetslivet
I privata bolag är styrelsen ytterst ansvarig för ledningens prioriteringar, liksom för att bolaget följer lagar och regler. Detta gäller även för arbetsmiljöfrågor, men det saknas kunskap om vilken roll styrelser spelar för en hållbar arbetsmiljö, vilket det här projektet uppmärksammade och undersökte. Kunskapssammanställningen som de genomförde visade att de (få) publikationer som finns främst har fokus på fysisk säkerhet, snarare än på andra aspekter av arbetsmiljö. Engagemanget tycktes oftare motiverat av att minimera risker än att maximera nyttan, och det fanns fler publikationer som beskrev hur styrelser borde arbeta med de här frågorna än hur de faktiskt agerar.

Projektets resultat visade att det är viktigt att styrelser dels vinnlägger sig om ett öppet samtalsklimat i styrelserummet för att få viktig information, dels använder sin styrning för att bibehålla ett kontinuerligt fokus på hälsa och säkerhet som involverar vd:n. Resultaten belyser fem huvudsakliga drivkrafter för att lyfta hälsa och säkerhet. I vilken utsträckning styrelser väljer att agera på dessa drivkrafter verkade i sin tur påverkas av tre faktorer såsom ägarens agenda, styrelsens kompetens, och konkurrerande behov.

De har även tagit fram en idésamling som innehåller konkreta exempel på hur en styrelse kan arbeta med hälsa och säkerhet.

Projektledare: Ulrica von Thiele Schwarz, Karolinska Institutet, tel: 070-755 31 91, e-post: ulrica.schwarz@ki.se

 

Arbetsplatsernas strategier för ett hållbart arbetsliv – attraktiva arbeten och anpassning av arbetet till anställdas arbetsförmåga
Studien beskriver strategier och metoder som sex arbetsplatser använt i sitt arbete med att skapa ett hållbart arbetsliv. De konkreta insatser som gjorts, handlar om att göra arbetet attraktivt så att äldre vill fortsätta arbeta, men också om att utforma arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som gör att äldre kan fortsätta arbeta, t.ex. att arbetsmiljöerna är så bra att äldre orkar fortsätta arbeta och kan klara av arbetsuppgifterna. Projektet lyfter olika mekanismer som arbetsplatserna använde sig av och exempel på det konkreta utvecklings- arbetet i form av metoder och strategier och även arbetsplatsernas reflektioner runt sitt arbete.

Några av insatserna handlade om att skapa ett tryggt och utvecklande arbetsklimat med närvarande och tillgängligt ledarskap, insatser kring SAM, stöd av fysioterapeut, pensionsrådgivning och hjälp att planera för att arbetslivet ska avslutas. Men insatserna handlade även om att skapa mer flexibilitet kring arbetstider och olika sätt för att upprätt- hålla yrkeskompetens och kollegialt erfarenhetsutbyte. Projektet förväntas kunna inspirera andra arbetsplatser till liknande insatser.

Projektledare: Ann-Beth Antonsson, IVL Svenska miljöinstitutet, tel: 010–788 65 47, e-post: ann-beth.antonsson@ivl.se.

 

Organisatoriska strategier för att stödja vitalitet och lärande under första anställningstiden i yrken med höga emotionella krav
Projektet studerade utmaningar för nyanställda inom olika professioner så som sjuksköterskor, läkare, lärare och socionomer samt hur olika introduktionsinsatser stöttade dem i deras etablering. Ett flertal introduktionsinsatser användes frekvent och var effektiva för att minska osäkerheten och stimulera lärandet. De vanligaste introduktionssätten fokuserade på yrkesrollen (att få återkoppling, hjälp att reflektera och att ta olika perspektiv etc.). Det här visade sig också vara ett effektivt sätt att reducera osäkerhet och stress. Sammantaget visade resultaten att det är viktigt att ge introduktionsinsatser för att minska nya professionellas osäkerhet och stress under det första kvartalet i yrket.

Resultaten antyder även att det skulle kunna bli bättre utfall om fler fick ta del av de insatser som visade sig vara effektiva och om dosen ökades för de som fått insatser.

Projektet har skapat medvetenhet kring introduktionens betydelse för att medarbetare skall utvecklas och stanna på sin arbetsplats.

Projektledare: Petter Gustavsson, Karolinska Institutet, tel: 070-536 36 59, e-post: petter.gustavsson@ki.se. 

 

Hållbar socialtjänst – relationen mellan arbetsmiljö och verksamhetsstyrning
Projektets övergripande syfte var att undersöka relationen mellan styrsystem och arbets- miljö för att ta reda på hur verksamhetsstyrningen bättre kan harmoniera med och integrera arbetsmiljöfrågor. Resultaten visade att tillitsbaserad styrning och ledning kan kopplas till organisationens säkerställande av förmåga, integritet och hjälpvillighet vilket kan skapa en hållbar arbetsmiljö. Konkreta sätt att leda för att säkerställa en hållbar arbetsmiljö var uppdragsdialog, systemperspektiv, integrering av arbetsmiljö och verksam- kvalitet samt långsiktig ekonomisk styrning. Det framkom även att arbetsförhållanden som predicerar socialarbetares vilja och val att stanna kvar på sin arbetsplats handlade om graden av kvantitativa krav, motstridiga krav, öppenhet, personalorientering och upplevd servicekvalitet.

Projektet har samarbetat på ett positivt sätt med Tillitsdelegationen vilket gjort projektet än mer värdeskapande. Ett kapitel i Tillitsdelegationens slutbetänkande är hämtat från projektet.
Projektledare: Wanja Astvik, Mälardalens högskola, tel: 021-103180, e-post: wanja.astvik@mdh.se.

 

Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?
Projektets syfte var att bidra till mer kunskap och utveckling av en innovativ lednings- modell, funktionellt delat ledarskap (FDL) med målet att ge goda förutsättningar för rektorer och förskolechefer att klara sina uppdrag. Forskarna följde en kommun som införde delat ledarskap i skolan. Modellens innovationsgrad innebar att det inte fanns tidi- gare kunskap i skolsystemet att luta sig mot vid införandet.

Delat ledarskap mellan chefer både ger och kräver förutsättningar för att utvecklas väl. Det här sättet att dela på ansvaret kan också möta hinder och svårigheter som singulärt ledarskap inte möter. Resultaten från studien visade att delat ledarskap mellan chefer ger goda förutsättningar genom att ledar- skapet har potential att förändra föreställningar och sätt att hantera frågor i en för verk- samheten utvecklande riktning.

Den här kunskapen kan vara vägledande vid organiseringen av förskolors och skolors sätt att leda för att främja ett hållbart arbetsliv för såväl chefer som deras medarbetare och verksamheter.

Projektledare: Marianne Döös, Stockholms universitet, tel: 08-16 31 59, e-post: marianne.doos@edu.su.se.

 

Strategier för att stoppa de stigande sjukskrivningstalen i kontaktyrken – hur bör de utformas?
Syftet med projektet var att undersöka om psykosocial arbetsmiljö och förhållanden i privatlivet kan förklara skillnader i sjuklighet och sjukfrånvaro mellan kontaktyrken och andra yrken samt eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga anställda.

Resultaten bekräftade att den psykosociala arbetsmiljön var sämre i kontaktyrken än i andra yrken utifrån flera väletablerade mått. De faktorer som tycks ha störst betydelse för skillna- den i sjukfrånvaro mellan kontaktyrken och andra yrken är högre känslomässiga krav, sämre kontroll över arbetstider samt exponering för våld och hot om våld i kontaktyrken. Det fanns dock en tendens att anställda i kontaktyrken som samtidigt vårdar någon i hemmet (barn eller anhörig) har bättre hälsa än anställda i andra yrken som vårdar någon på hemma plan. Andra resultat visade att anställda i kontaktyken upplever sig ha något lägre social status i samhället vilket relaterade till ökad risk för depressiva symptom och sjukfrånvaro.

Projektet tittade även närmare på olika kontaktyrken. När det gäller lärare visade det sig att kvinnliga lärare skattar att de har högre krav och sämre resurser i såväl arbete som privatliv än manliga lärare och att det här delvis relaterade till att kvinnliga lärare har mer symptom på depression än manliga.

Resultatet har bl.a. anförts i Riksdagen på temat Psykisk hälsa i ett agenda 2030-perspektiv där projektledaren talade om arbetsmiljö inom kontaktyrken.

Projektledare: Anna Nyberg, Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, tel: 070-823 43 18, e-post: anna.nyberg@su.se.

 

Att förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen: En implementeringsstudie på organisations-, chefs- och medarbetarnivå inom skolan
Studiens syfte var att utveckla och utvärdera implementeringsstrategier för att stödja skolor med att tillämpa riktlinjer som förebygger psykisk ohälsa inom sin verksamhet. Få skolor följer upp sin kartläggning av OSA med handlingsplaner och åtgärder. Inom projektet prövades strategier för att informera och utbilda personalen kring OSA och därefter ta fram policys och riktlinjer som skulle implementeras.

Hinder för implementering var bl.a. tidsbrist, låg motivation hos personal samt personal- omsättning. Främjande för implementering var bl.a. en gemensam agenda med tydlig resursallokering, samt engagemang från utbildningsförvaltningen.

Resultaten visade att implementeringsstrategierna kunde integreras på ett framgångsrikt sätt i den vardagliga verksamheten och upplevdes positivt av både skolpersonal och skol- ledare. Forskarna lyfter att det finns goda förutsättningar att överföra den här typen av insatser till andra verksamheter där man vill förebygga psykisk ohälsa.

Utbildningen som användes i studien kommer att läggas som ett webinar på www.fhvforskning.se inklusive material för handledning.

Projektledare: Lydia Kwak, Karolinska institutet, tel: 070-748 24 14, e-post: lydia.kwak@ki.se.

 

Mer information:
Maria Schütt, FoU-handläggare, 08–696 49 74, maria.schutt@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring, 0730-96 35 12 linda.harling@afaforsakring.se