Syfte

Projektet skulle undersöka hur olika rengöringsmetoder påverkar städares hälsa. Syftet var att studera sprayanvändandets effekter och testa metoder där man undviker sprayrengöring. Målet var en mindre riskabel arbetsmiljö för städare.

Genomförande

Forskarna tog reda på vilka sprayprodukter som används mest av städare med hjälp av enkäter till städbolag, hotell med flera. Utifrån enkäterna tog de fram vilka produkter de skulle testa. Projektet undersökte rengöringsångorna i laboratorium och hur luften påverkades av olika rengöringsmetoder. Bland annat mättes luftkoncentrationen av kemikalier i exponeringskammare med frivilliga städare som arbetade. Städarna deltog även i luftvägsundersökningar. Förutom gas- och partikelföroreningar studerade projektet den fysiska belastningen vid städning med hjälp av sensorer som städarna bar under arbete. Flera referensgruppsmöten har genomförts inom projektet med företrädare för fack, branschorganisatiiner och leverantörer av städutrustning. Interventionsdelen av projektet, det vill säga att testa att ta bort sprayprodukter och ersätta dem med andra metoder, görs i ett senare skede.

Resultat

Tre av fyra städare använder spray, de flesta dagligen. Var femte har besvär från näsa, hals och ögon. Tre av fyra har ont i kroppen. Laboratorieförsöken visar att det är möjligt att designa sprutmunstycken med mera så att det blir mindre partiklar i luften. Om städarna använder mikrofiberduk istället för spray blir halterna i luften mycket låga. Det var mycket liten skillnad i fysisk belastning mellan de olika städmetoderna. Projektet ger kunskap om vilka metoder som är säkrast vid städning och bidrar allmänt till säkrare arbete och minskade hälsorisker för städare. Det har fått mycket publicitet och uppmärksamhet som bidragit till att sprida resultaten.