Systematisk riskhantering med RAMP-verktyget - en implementeringsstudie

Belastningsskador är vanliga och orsakar fortfarande lidande och kostnader. RAMP från KTH är en forskningsbaserad metod som stödjer hela riskhanteringsprocessen vid manuellt arbete. Den är fritt tillgänglig, och har nyligen utvecklats till version 2.0. RAMP. Metoden RAMP har visats motsvara företagens behov av ett tillgängligt och heltäckande verktyg. Implementering främjas generellt av ledarskap, delaktighet och stöd från FHV, men kunskapsluckor finns om implementering inom belastningsergonomi.

Projektperiod: 2021-05-01 - 2025-06-30
FoU-program: 4/2020

Förebygga

Arbetsbelastning

Ledning och styrning

...

Syfte

Syftet med projektet var att undersöka effekter av att implementera RAMP i olika organisationer samt att analysera införandet ur ledarskaps- och systemperspektiv. Frågeställningarna var: (1) vilka effekter ger implementering av RAMP, exempelvis på riskfaktorer och hälsa; (2) vilka faktorer och strategier påverkar förändringsarbetet; samt (3) vilka facilitatorer och barriärer finns vid implementering av riskhanteringsmetoden.

Genomförande

Sex organisationer deltog initialt, varav fyra genomförde RAMP-införandet. Data samlades in genom intervjuer, observationer, workshops och enkäter. Kvalitativ analys byggde på ett sociotekniskt perspektiv och reflexiv tematisk analys, med fokus på faktorer som påverkade förändringsarbetet och inom belastningsergonomi. Enkäter delades ut initialt, samt i en organisation, i slutet av projektet - statistiska jämförelser av bl.a. synen på ergonomisk utveckling genomfördes.

Resultat

Införandet av RAMP ökade medvetenheten om belastningsergonomi och ledde till nya roller, rutiner för riskhantering. Engagemanget var stort men processerna långsamma. Framgångsfaktorer var ledningsstöd, lärande och tydliga ansvarsfunktioner. Implementeringen krävde integrering av ergonomi i verksamhetsutvecklingen. Man ansåg att det fanns moment som medför smärta. Enkäten visade skillnader mellan organisationerna i upplevt inflytande och ledarskap. Intresset för ergonomisk utveckling ökade.

Olof Mikael Forsman

Professor,

Kungliga tekniska högskola