Behovet av att skapa långsiktiga strategier och förutsättningar för att behålla sjuksköterskor i vårdyrket är stort. Tre av tio av vårdens medarbetare, bl.a. sjuksköterskor, arbetar deltid på grund av behov av vila och återhämning. Trots tidigare forskning finns det fortfarande kunskapsluckor om faktorer som genom att påverka arbetsmiljön främjar hälsa och återhämtning hos medarbetarna inom hälso- och sjukvården. Projektet utgår från kunskapsluckor kring friskfaktorer på organisatorisk nivå.
Förebygga
Friskfaktorer
Arbetsbelastning
...
Syftet med denna studie är att genom en nationell kartläggning undersöka hur friskfaktorer påverkar sjuksköterskors arbetstillfredsställelse, arbetsengagemang och hälsa över yrkeslivet. Det övergripande målet är att stärka kunskapsunderlaget för att öka fokuset på möjligheter som verksamheterna faktiskt besitter när det gäller att skapa förutsättningar för välmående och engagerade medarbetare och välfungerande arbetsplatser över hela karriären.
Vi har en unik möjlighet att utvärdera friskfaktorer på en organisatorisk nivå och dess påverkan på hälsa, arbetstillfredsställelse och arbetsengagemang utifrån LUST-studiens (longitudinell undersökning av sjuksköterskors tillvaro) databas om svenska sjuksköterskor. Tre nationella kohorter med över 4000 sjuksköterskor har följts årligen under upp till fem års tid efter examen med två långtidsuppföljningar en före (10 år efter examen) och en efter Covid-19 pandemin (15 år efter examen).
Studien förväntas ge en ökad förståelse för vilka friskfaktorer på organisatorisk nivå som har betydande roll för att sjuksköterskor ska stanna och trivas på arbetet samt vad som främjar ett hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvården. Kunskap om vad som kännetecknar friska arbetsplatser inom hälso- och sjukvårdssystemet är en viktig del av att skapa förutsättningar för hållbara och attraktiva arbetsplatser.
Docent,
Högskolan Dalarna