Undersköterskor drabbas ofta av belastningsbesvär i rygg, nacke och axlar, ofta kopplat till personförflyttningar och dåliga arbetsställningar. Orsakerna är hög fysisk belastning, bristande arbetsteknik och avsaknad av kunskap kring risker och tillgänglig arbetsutrustning. Förflyttningskunskap och säkra arbetsmetoder kan minska skaderisker. Biofeedback har visat effekt inom rehabilitering, men tidiga insatser och ökad grad av självträning i vårdmiljöer är ännu otillräckligt utforskad.
Implementering
Arbetsförmåga
Utvärdering och uppföljning
Syftet är att utvärdera om belastningsbesvär hos undersköterskor kan minska genom tidiga rehabiliteringsinsatser som stärker arbetssätt och arbetsteknik vid personförflyttningar. Studien jämför lärande om förflyttningskunskap med självträning baserad på biofeedback. Frågeställningarna rör effekter på besvär, kunskap och förhållningssätt, samt effekter av biofeedbackträningen. Målet är att minska besvär och främja en mer hållbar arbetsmiljö.
Studien inkluderar 60 undersköterskor med belastningsbesvär från nacke, axlar och/eller ländrygg som randomiseras till två grupper; Grupp A erhåller lärande om förflyttningskunskap. Grupp B erhåller av självträning med biofeedback under sex veckor, där sensorer ger återkoppling via en lätt vibration. Alla deltagare genomgår en funktionell bedömning av fysioterapeut för att kartlägga besvär och ge ergonomisk individanpassad rådgivning. Data samlas in via enkäter och intervjuer vid tre tidpunkter.
Det förväntade resultatet är att tidiga rehabiliteringsinsatser med förflyttningskunskap och speciellt att självträning med biofeedback minskar belastningsbesvär och stärker ett mer skonsamt arbetssätt. Arbetsteknikträningen förväntas vara resurssnål, pedagogisk och bidra till ökad medvetenhet om arbetets utförande. Studien ger även kunskap om deltagarnas preferenser, metodikens användbarhet samt vilka arbetsuppgifter och som lämpar sig bäst för denna typ av träning.
Region Östergötland