Jämförande studie i fält av arbete med och utan självkompakterande betong - tekniska mätningar av fysisk exponering och ekonomiskt utfall

Syfte

Det är fortfarande en klyfta mellan SKB:s fördelar och dess låga användning i Sverige. Projektets syfte var att jämföra SKB med vanlig betong avseende: • betongarbetarnas exponering för vibrationer, buller, ergonomisk belastning • kostnader • kvalitet Projektet inkluderade även: • hur stor kunskap har byggnadsindustrin om SKB och dess möjligheter, med ett fokus på arbetsmiljö? • kan man enkelt mäta hur länge vibrerande verktyg används, istället för att fråga - vilket innebär en stor osäkerhet?

Genomförande

Två arbetsplatser ingick i den jämförande delen, en tunnel och en betongfabrik. Betongarbetarnas exponering för vibrationer, buller, ergonomisk belastning uppmättes med relevanta mätmetoder. Kostnader beräknades och kvaliteten granskades. En omfattande intervjustudie genomfördes med 24 personer i 8 olika befattningsgrupper för att undersöka deras kunskaper om SKB och arbetsmiljö. En liten vibrationsmätare fästes på videofilmade arbetare som vibrerade betong samt på mekanisk verkstad.

Resultat

Med vanlig betong översteg vibrationerna insatsvärdet i tunneln och var just under värdet i fabriken. För överstegs insatsvärdet för båda betongtyperna i tunneln, och för SKB i fabriken. Den ergonomiska belastningen ökade inte under gjutning med SKB. SKB kostade lite mer i fabriken, men mer i tunnelgjutningen då de ovanligt tjocka väggarna krävde mycket starka formar. Intervjustudien visade bristfälliga kunskaper om arbetsmiljö/SKB. Den nya metoden fugerade bättre i verkstaden än vid gjutning.