Nack- och ryggvärk är en vanlig orsak till sjukfrånvaro och sjukersättning (tidigare förtidspension). Kunskapen är dock dålig om vilken behandlingsinsats som lämpar sig bäst för vilken patientgrupp. Studien har undersökt kognitiv beteendeterapi, sjukgymnastik samt en kombination av dem. Resultaten visar bland annat att sådana insatser är kostnadseffektiva för många patienter och att rehabiliteringen av dem som har ryggont skulle förbättras om den anpassades till individen.
Hälsoekonomi
Utvärdering och uppföljning
Syftet med studien var att undersöka hur olika patientgrupper, med ryggont och olika grad av psykosociala besvär, svarar på skilda behandlingsinsatser. Måttet på framgång skulle huvudsakligen vara kostnaderna för sjukskrivningar och sjukpension efter rehabilitering.
Studien var en fortsättning på projektet "Hälsoekonomisk utvärdering av rehabilitering" (HUR-projektet) som slutrapporterades 1999. Den omfattar cirkaa 200 ångtidssjukrivna personer från AFA Försäkrings AGS-register, med ospecificerad nack- och ryggsmärta. Med anslag från AFA Försäkring genomfördes en studie med slumpvis utvalda deltagare från HUR-projektet, vilket innebär en uppföljningstid på tio år. Forskarna jämförde ryggpatienter med olika grad av psykosociala besvär och undersökte vilken behandling som passade bäst för dem, sett till kostandseffektivitet mätt i sjukfrånvaro och sjukpension. Fyra olika typer av rehabiliteringsinsatser jämfördes: sjukgymnastik, kognitiv beteendeterapi (KBT) samt en kombination av beteendeterapi och sjukgymnastik. Dessutom fanns en kontrollgrupp. Utöver den tidigare studien har forskarna använt data från Försäkringskassan.
Alla tre insatserna var kostnadseffektiva för ryggpatienter med stora psykosociala besvär. För dem som har minst psykosociala besvär var kombinationsbehandlingen mest kostnadseffektiv. Ingen av insatserna var kostnadseffektiva för de patienter som upplever ett lågt socialt stöd och de kan behöva helt andra typer av rehabilitering. Studien visar att yrkesinriktad rehabilitering för personer med ryggbesvär skulle kunna bli mycket mer effektiv om den individanpassades. Resultaten sprids via utbildningar på universitetsnivå och yrkesverksamma kliniker, samt publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter och presenteras vid konferenser. Studien ingår även i en doktorsavhandling.
Docent,
Karolinska Institutet