Klinisk verifiering av nytt automatiskt system för mätning av blodtryck och Ankel-Brachial-Index (ABI)

Sammanfattning En särskild mätning, Ankel-brachial-index, förkortat ABI, där man mäter blodtrycket på flera ställen på kroppen används för att diagnosticera sjukdom i benens artärer och ibland även för att förutsäga risken för hjärtkärlsjukdom och dödlighet. Hittills har det varit krångligt att genomföra sådana mätningar, vilket inneburit att de sällan görs, fast de är värdefulla för att ställa diagnos. Projektet testade en ny och enklare metod för mätning av ABI.

Projektperiod: 2014-07-01 - 2015-06-30
FoU-program: 3/2013

Implementering

Cirkulationsorganens sjukdomar

Syfte

Projektet skulle pröva en ny och enklare metod för att få fram Ankel-branchial-index, ABI. Tidigare har ABI tagits fram med hjälp av en så kallad dopplerpenna – en teknik som kräver särskilt utbildad personal och är relativt tidskrävande, vilket leder till att dessa mätningar sällan utförs.

Genomförande

Ett nytt optiskt ABI-system testades på 25 patienter. Det innebär att en blodtrycksmanschett placeras runt handleden och en annan runt fotleden. Med hjälp av optisk mätning, infrarött ljus skickas ut från insidan av manschetten där det också finns fotosensorer, upptäcks när blodet återvänder till artärerna vid hand- och fotleden. När man trycker på ankelmätaren blåses bägge manschetterna upp samtidigt och mätningen startar. Med hjälp av det övre, systoliska, blodtrycket från bägge mätpunkterna beräknas ABI, som visas på mätarens display. Metoden jämfördes med det vanliga sättet att mäta ABI, med dopplerpenna. Projektgruppen tog också fram teknik som gjorde mätningen mer tillförlitlig.

Resultat

Projektet resulterade i en metod att mäta ABI som inte kräver specialutbildad personal, går snabbare och därmed oftare kan bli av inom vården. Stela blodkärl kan ge falska blodtrycksvärden, men forskargruppen tog fram ny teknik som rättar till det. För patienterna kan den nya mätmetoden innebära bättre diagnos av artärsjukdom i benen och bättre förebyggande insatser för dem som ligger i riskzonen för hjärtkärlsjukdom. För samhället kan metoden leda till minskade vårdkostnader. Resultatet publiceras i vetenskapliga tidskrifter och branschtidningar.

Lars-Göran Lindberg

Universitetslektor,

Linköpings universitet