Användbara verktyg för att identifiera och riskbedöma handintensivt arbete.

SammanfattningI vissa verksamheter som exempelvis paketering och monteringsarbete arbetar man så intensivt med händerna att det finns risk för belastningsbesvär. Sådana besvär är vanliga. Det är dock svårt att avgöra vad som är handintensivt arbete och hur man ska riskbedöma det. Samtidigt har Arbetsmiljöverket kommit med föreskrifter om att man ska erbjuda medicinska kontroller för anställda som arbetar med händerna på ett belastande sätt (AFS 2019:3). Projektet tar fram objektiva verktyg för att bedöma och värdera arbete med händerna utifrån risk för belastningsbesvär i händer, armar, nacke och skuldror.

Projektperiod: 2021-01-01 - 2025-12-31
FoU-program: 2/2020

Arbetsbelastning

Metoder, verktyg och utrustning

Ergonomi

Syfte

Projektet ska ta fram och utvärdera verktyg som kan användas för att hitta och riskbedöma handintensivt arbete i relation till nya reglerna om medicinska kontroller vid sådant arbete.

Genomförande

Projektet består av tre delar. Först tar forskargruppen fram en checklista som skyddsombud, arbetsgivare med flera kan använda för att hitta vad som är handintensivt arbete enligt Arbetsmiljöverkets definition. Sedan översätts och anpassas ett riskbedömningsverktyg för handintensivt arbete, DUET, The distal upper extremity tool, till svenska. Det testas mot objektiva mått på handkraft och repetitivt arbete. Slutligen tar forskarna fram en metod, med tillhörande programvara, för att objektivt uppskatta kraft och ständig upprepning av rörelser. Den tas fram med hjälp av mätningar av muskelaktivitet hos personer under hela arbetsdagar.

Resultat

Metoderna som projektet tar fram väntas på sikt minska belastningsbesvär i arbeten där man använder händerna mycket. Det behövs också användbara och så kallat validerade metoder för att uppfylla kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller. Projektets resultat sprids till praktiker via webbplatser, rapporter och utbildningar samt till forskare via vetenskapliga tidskrifter och konferenser.

Jan Peter Johansson

PhD,

Uppsala universitet