Coronapandemin utgjorde en disruption, dvs. en kraftig störning av hälso- och sjukvården. Pandemin förändrade påtagligt arbetet i primärvården. Förändringar utgör en stressor, bl.a. genom att de skapar osäkerhet bland medarbetare om hur olika förändringar ska påverka dem. I projektet undersöktes hur pandemin påverkade arbetet och den psykosociala arbetsmiljön i primärvården.
Friskfaktorer
Arbetsbelastning
Hållbart arbetsliv
...
Projektets syfte var att utveckla ny kunskap om hur arbetet och den psykosociala arbetsmiljön i primärvården påverkas av de snabba förändringar som skett till följd av coronapandemin. Frågeställningarna studerades med avseende på primärvårdens medarbetare (läkare, sjuksköterskor och undersköterskor) och ledning (chefer på olika nivåer).
Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare (läkare, sjuksköterskor, undersköterskor) och ledning (chefer på olika nivåer) inom primärvården i fyra regioner där forskargruppen har etablerade kontakter och som möjliggör önskvärd bredd med avseende på storlek och geografisk belägenhet för att erhålla så informationsrika data som möjligt. Ambitionen med detta strategiska urval var att få ett så representativt och rikt material som möjligt.
Studie 1 (läkare) identifierade påtagliga förändringar i arbetets organisation och den psykosociala arbetsmiljön. Studie 2 (sjuksköterskor) beskrev 7 lärdomar från pandemin. Studie 3 beskrev chefers erfarenheter av pandemin i termer av ensamt beslutsfattande, pressad situation och stolthet över att ha klarat situationen. Studie 4 (läkare, sjuksköterskor) visade att särskilda smittvägar och omfattande digitalisering var förändringar som hade etablerats under pandemin och sedan blivit bestående.
Professor,
Linköpings universitet