Syfte

Syftet var att undersöka: 1 Konsekvensen av att använda färre än fyra undersökningsmetoder för bedömning av HAVS. 2 Hur många exponerade arbetstagare som genomförde en MKV årligen jämfört med hur många som borde göra det. 3 Antalet med en screeningenkät med fynd av HAVS som gjorde en MKV. 4 Faktorer som påverkade deltagandet i MKV för att öka detta. 5 Hur tillförlitligt företagsläkare graderade HAVS och vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsbeslut de fattade.

Genomförande

I studie 1, 3 & 5 användes journaler på Feelgood från screening och MKV. Undersökningskombinationer med oupptäckta skador jämfördes med de där skador upptäcktes, gradering av skador och återkoppling till arbetsgivare undersöktes. I studie 2 undersöktes försäljningsdata för MKV från Falck, Avonova och Feelgood, 50% av marknaden, jämfört med antal som är vibrationsexponerade minst 1/4 av arbetstiden. I studie 4 användes kvalitativ metod med 7 fokusgrupper och 27 intervjuer av skadade arbetare.

Resultat

Projekt har syftat till att öka förståelsen för varför deltagandet i MKV är lågt och föreslå strategier för att öka det. 4 undersökningsmetoder bör användas då det upptäcker fler skador. Bara en liten minoritet av alla exponerade genomgår MKV men antalet ökar. Många screenade med skador avstår. Individuella och organisatoriska faktorer påverkar deltagandet i MKV. Läkare underskattar många skador och kommunicerar dem för sällan till arbetsgivaren. En bra sammanhållen process kan öka deltagandet.