Syfte

Syftet med projektet är att öka förståelsen kring hälsoeffekter av svetspartiklar med fokus på vilka partiklar som utgör störst hälsorisk och vid vilka doser. Genom att modellera dos i lungan efter lång tids exponering syftar projektet till att jämföra historiska data med uppskattade framtida doser i lungan baserat på nyligen uppmätta halter på olika företag. Projektet syftar också till att öka kunskapen kring inflammation och effekter som tyder på att mottagligheten för bakterier i lungan ökar.

Genomförande

Vi kommer använda publicerade studier som visar ett dos-respons samband mellan sjukdom och svetspartiklar och modellera dos av partiklar i lungan. Denna dos kommer jämföras med den modellerade lungdosen hos individer (män och kvinnor) på utvalda arbetsplatser i Sverige vid olika scenarier (tex med/utan friskluftsmask). Vi kommer utsätta odlade celler för en rad olika partiklar från svetsrök och studera inflammatorisk respons samt utreda om makrofager blir sämre på att ta hand om bakterier.

Resultat

Studien kommer att öka förståelsen för hälsorisker vid nuvarande förhållanden på utvalda arbetsplatser i relation till historiska data som påvisat hälsoeffekter. Studien kommer bidra till kunskap kring vilka svetspartiklar som är mest skadliga samt om vissa nanopartiklar gör att makrofager blir sämre på att ta hand om bakterier. Detta ökar förståelsen kring länken mellan exponering i arbetsmiljö och känslighet för sjukdom och kan bidra till kunskap kring vilka gränsvärden som skyddar hälsan.