En biopsykosocial behandlingsmodell för utmattningssyndrom med fokus på arbetsåtergång

Trots ökande långtidssjukskrivningar för utmattningssyndrom saknas evidensbaserade behandlingar och modeller. Många behandlingar fokuserar främst på återhämtning, och missar därmed viktiga psykologiska och sociala dimensioner som är centrala för att hjälpa personer tillbaka till arbetet. Vår forskargrupp har utvecklat en biopsykosocial modell baserad på Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som visar lovande resultat i en nyligen genomförd pilotstudie.

Projektperiod: 2024-10-01 - 2027-10-01
FoU-program: FoU-projekt Hälsa, januari 2024

Arbetsförmåga

Arbetsåtergång

Utvärdering och uppföljning

Syfte

Att utvärdera en internetbaserad biopsykosocial behandlingsmodell för utmattningssyndrom. Projektet omfattar en randomiserad kontrollerad studie med tre grupper: 1) Biopsykosocial behandling online; 2) Samma behandling plus arbetsåtergångsstöd; 3) Kontrollgrupp med standardbehandling. Fem delstudier adresserar frågor om behandlingens effekt på symtom och sjukskrivning, samt undersöker processvariabler, kostnadseffektivitet, samt patientupplevelser.

Genomförande

Patienter rekryteras nationellt och genomgår en omfattande bedömningsfas, inklusive självskattning och klinisk screening. Efter inklusion randomiseras 60 deltagare (180 totalt) till studiens tre olika behandlingsalternativ. Deltagarna följs upp med veckovisa självskattningsformulär. Även sjukskrivningsdata och sjukvårdskonsumtion utvärderas, och djupintervjuer genomförs för att följa upp patienternas upplevelse av behandlingen.

Resultat

Det förväntade resultatet är att denna nya behandlingsmodell leder till mer symtomförbättring och arbetsåtergång jämfört med standardbehandling. Genom att inkludera specifika insatser för arbetsåtergång (rehabiliteringsmöten med arbetsgivare och psykolog samt sjukskrivningsplanering med läkare) förväntar vi oss ytterligare förbättringar. Vi tror att denna behandling blir kostnadseffektiv, särskilt med tanke på att den administreras via internet.

Jakob Clason Van De Leur

Uppsala universitet