Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Sverige, vilket leder till en hög arbetsbelastning för psykologer och kuratorer. För att tillgodose behovet av tidigt stöd vid psykisk ohälsa introduceras robotar, botar och onlinetjänster. Det saknas dock kunskap om hur och i vilken utsträckning psykologer och kuratorer integrerar digitala verktyg i sitt dagliga arbete samt hur digitaliseringen påverkar deras arbetsbelastning, professionella ansvar och upplevelse av att ge ’god vård’.
Arbetsbelastning
Hållbart arbetsliv
Arbetsorganisation
...
Syftet med projektet är att undersöka hur BUP och elevhälsan förbereder organisation och ledarskap inför övergången till första linjens stöd för barn och unga med hjälp av robotar, botar och onlinetjänster. Projektet utforskar hur robotar, botar och onlinetjänster påverkar psykologers och kuratorers arbetssätt, arbetsbelastning och relation till barn och unga. Dessutom analyseras hur robotar, botar och onlinetjänster kan integreras i omsorgspraktiker utan att kompromettera omsorgskvaliteten.
Projektet genomförs i fyra faser: (1) Kartläggning av nuvarande arbetssätt genom fallstudier av psykologer och kuratorer (2) Medskapande (co-design) workshops för att utveckla strategier för digital integration. (3) Validering av framtagna strategier genom fältstudier och intervjuer med särskilt fokus på hur förändringsstrategierna påverkar arbetsbelastning, yrkesetiska principer och omsorgsrelationer. (4) Spridning av resultat i form av riktlinjer och rekommendationer.
Projektet förväntas bidra med kunskap om hur robotar, botar och onlinetjänster inom första linjens stöd påverkar arbetsmiljö, arbetsbelastning och yrkesroller. Projektet ämnar belysa vilka aspekter av upplevelsen av att ge ‘god vård’ som stärks, försvagas eller förändras genom digitaliseringen. Ambitionen är att projektet ska resultera i riktlinjer som stödjer digitalisering inom omsorgspraktiker och belyser arbetsmiljö, kompetens och yrkesroller i verksamheter under digital omställning.
Docent,
Lunds universitet