Karpaltunnelsyndrom är ett mycket vanligt tillstånd i den arbetande befolkningen och kan påverka både livskvalitet och arbetsförmåga samt innebära stora kostnader för samhället. Det saknas kunskap om hur faktorer i arbetet påverkar den långsiktiga prognosen efter operation för karpaltunnelsyndrom. Vi vet heller inte vilka råd vi ska ge inför arbetsåtergång vad gäller anpassningar i arbetsinnehåll eller vilken roll företagshälsovården kan spela i rehabiliteringen.
Arbetssjukdomar
Ergonomi
Vibrationer
Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilken betydelse faktorer i arbetet har för dem som opereras för karpaltunnelsyndrom avseende funktion, prognos och återgång till arbete. Vi vill jämföra prognosen efter operation för dem som fortsätter att exponeras för handintensiva moment, vibrationer eller kyla i förhållande till personer som inte exponeras. Vi vill också kartlägga sjukskrivningsmönster, arbetsförmåga samt företagshälsovårdens inblandning i rehabiliteringen.
Via den handkirurgiska kliniken på Norrlands universitetssjukhus rekryteras 180 fall som opereras för karpaltunnelsyndrom och som i sitt arbete exponerats för handintensiva moment, vibrationer eller kyla. Forskningspersonerna följs över ett år för att se hur symptomen förändras över tid, hur arbetsåtergången ser ut samt i vilken mån företagshälsovården ingår i rehabiliteringen. Jämförelser görs både mot en intern referensgrupp utan exponering samt mot det handkirurgiska kvalitetsregistret.
Projektet kommer att ge viktig information om hur riskfaktorer i arbetet som kraftgrepp, repetitiva handledsrörelser, hand-armvibrationer och vistelse i kyla påverkar prognosen efter operation för karpaltunnelsyndrom, hur lång sjukskrivning som behövs, vilka anpassningar i arbetsinnehållet som är nödvändiga samt om arbetsförmågan påverkas på längre sikt. Vi kommer också få värdefulla erfarenheter av hur företagshälsovården kan verka effektivt i rehabiliteringsprocessen.
Överläkare, docent, lektor,
Umeå universitet