Psykologisk trygghet innebär att medarbetare vågar uttrycka idéer, ställa frågor och påtala problem utan rädsla. Forskning visar att detta främjar lärande, innovation och minskar stress. Samtidigt saknas kunskap om dess roll i riskfyllda miljöer, där säkerhet är avgörande. Studien undersöker hur psykologisk trygghet, ledarskap och stress samverkar för att påverka säkerhetsbeteenden och förebygga olyckor.
Förebygga
Arbetsbelastning
Ledning och styrning
...
Syftet är att undersöka hur psykologisk trygghet i arbetsgrupper påverkar säkerhet (olyckor och tillbud), stress och säkerhetsbeteenden i riskfyllda arbetsmiljöer. Studien analyserar även hur ledarskap bidrar till dessa samband samt hur faktorer som kön, position och erfarenhet påverkar resultaten. Målet är att öka kunskapen om hur säkrare och mer hållbara arbetsmiljöer kan skapas.
Studien baseras på enkätdata från arbetsgrupper i tre svenska organisationer inom riskutsatta sektorer. Baslinjemätning genomfördes 2023 (n=327), med en uppföljning 2024 i en organisation (n=220). Validerade instrument användes. Data analyserades med statistiska metoder såsom regressionsanalyser, flernivåmodeller, longitudinell analys (CLPM) och strukturell ekvationsmodellering (SEM).
Resultaten visar inga könsskillnader i psykologisk trygghet, men chefer rapporterar högre nivåer än medarbetare, och byggsektorn högre än tillverknings-/transportsektorn. Psykologisk trygghet ökar säkerhetssjälvtillit (OR≈3) och minskar stress. Longitudinella analyser visar att hög trygghet förutsäger färre olyckor över tid. Den är också kopplad till högre prestation och lägre utbrändhet. Ledarskap påverkar säkerhet indirekt via trygghet och säkerhetsbeteenden.
Forskare,
Karolinska Institutet