De sju projekt som tilldelats finansiering är:
Mental hälsa och sjukskrivning ur ett livsloppsperspektiv. En kartläggning av sambanden från barndom till pensionsåldern
Psykisk ohälsa börjar ofta tidigt i livet. Problemen kan hålla i sig eller komma tillbaka senare i livet och påverka arbetsförmågan. Tidigare studier visar att det kan variera mycket mellan olika personer hur mycket arbetsförmågan påverkas av psykisk ohälsa. Även hos en enskild person kan detta ändra sig över tid, men där är kunskapen mer begränsad.
Katja Boersma, Örebro universitet, har tilldelats 4 767 437 kronor för att undersöka sambanden mellan psykisk ohälsa och sjukskrivning genom hela livet.
Projektet ska kartlägga skillnader mellan och inom individer i hur psykisk hälsa och sjukskrivning hänger ihop under livets gång och vad som kan förutsäga dessa förändringar. Målet är att hitta mönster av psykisk ohälsa och arbetsförmåga från barndom till pension.
Resultaten från denna studie ska bidra till förebyggande och främjande insatser tidigt i livet och även kunna hjälpa personer senare i livet att undvika sjukskrivningar eller tidig pensionering genom riktade insatser.
Kontakt: Katja Boersma, Örebro universitet: katja.boersma@oru.se, 070-5671891.
Deltidssjukskrivning vid psykisk ohälsa som förebyggande åtgärd mot långtidssjukfrånvaro bland privatanställda
Att bli sjukskriven på grund av nedsatt arbetsförmåga är en betydande utmaning för samhället idag. Psykisk ohälsa står för en stor del av sjukfrånvaron, men det saknas kunskap om sjukskrivningarnas omfattning kan påverka den framtida arbetsförmågan i arbetslivet.
Jurgita Narusyte, Karolinska Institutet, tilldelas 3 699 282 kronor för att undersöka om deltidssjukskrivning vid psykisk ohälsa bland privatanställda kan förebygga långtidssjukfrånvaro och bidra till att fler stannar kvar i arbete.
Hittills finns inte så mycket forskning om betydelsen av deltidssjukskrivning för framtida yrkesarbete bland vuxna med psykisk ohälsa. Projektet förväntas bidra till att fylla denna kunskapslucka med mål att förbättra nuvarande sjukskrivningspraxis och hur sjukskrivningar hanteras i Sverige. På sikt kan detta hjälpa personer med psykisk ohälsa att få lämpliga förebyggande insatser i rätt tid.
Kontakt: Jurgita Narusyte, Karolinska Institutet: jurgita.narusyte@ki.se, 08-524 800 00.
Chefer som förebygger: prevention av psykisk ohälsa hos medarbetare i privat sektor
Arbetsgivare har ansvar att förebygga psykisk ohälsa bland medarbetare. Ofta är det första linjens chefer som har det operativa ansvaret. Idag finns internationella riktlinjer för hur man kan jobba förebyggande, men det saknas kunskap om hur svenska chefer i privat sektor faktiskt jobbar med detta, vad som främjar respektive hindrar dem i det arbetet.
Monica Bertilsson, Göteborgs universitet, tilldelas 4 682 690 kronor för att undersöka hur chefer i privat sektor arbetar med att förebygga psykisk ohälsa på jobbet.
Projektet ska undersöka hur olika förutsättningar på organisatorisk nivå och arbetsplatsnivå påverkar chefers möjligheter att arbeta med förebyggande insatser. De ska också undersöka chefers erfarenheter av preventiva insatser och vad som hjälper eller hindrar deras arbete.
Resultaten förväntas kunna stödja arbetsgivare och chefer till bättre prevention av psykisk ohälsa, samt användas i utbildningar för chefer och i yrkesutbildningar.
Kontakt: Monica Bertilsson, Göteborgs universitet: monica.bertilsson@gu.se, 031-786 68 57.
Risk- och friskfaktorer avseende psykisk ohälsa, sjukskrivning och suicidalt beteende bland byggarbetare i Sverige
Omkring 6 av 10 byggarbetare i Sverige upplever psykiska påfrestningar. Kunskapsluckorna är stora och vi vet idag ganska lite om hur man förebygger psykisk ohälsa bland byggarbetare. Hög sjukfrånvaro i byggbranschen beror ofta på skador, kronisk smärta och fysiska sjukdomar. Psykiatriska diagnoser står för ungefär 15 %, men troligen finns en underrapportering eftersom många män inte söker hjälp för psykisk ohälsa.
Maria Åberg, Göteborgs universitet, tilldelas 4 786 126 kronor för att kartlägga risk- och friskfaktorer för psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och självmordsbeteende bland byggarbetare. Målet är att identifiera faktorer som kan användas för att utforma förebyggande åtgärder och möjliggöra tidiga insatser.
Forskningsprojektet hoppas kunna förbättra säkerheten och kvaliteten i byggbranschen och finna lösningar som kan användas för att minska psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och självmord. De hoppas även kunna hitta riskpersoner tidigt via företagshälsovården.
Kontakt: Maria Åberg, Göteborgs universitet: maria.aberg@gu.se, 070-966 82 74.
Interventioner för att förbättra psykisk hälsa genom att förebygga sexuella trakasserier inom hotellbranschen
Sexuella trakasserier är vanligt inom hotell- och restaurangbranschen och kan leda till psykisk ohälsa för de som drabbas. En tidigare rapport från LO visar att hotell- och restaurangbranschens medlemmar i högst utsträckning rapporterade att de var utsatta för sexuella trakasserier, både från medarbetare och chefer och från gäster. Det har föreslagits åtgärder för att förebygga och hantera trakasserier, men det finns få studier som faktiskt utvärderar dessa åtgärder.
Gun Johansson, Karolinska Institutet, har tilldelats 3 338 076 kronor för att utveckla och testa åtgärder mot sexuella trakasserier tillsammans med ledning och anställda på fyra hotell. Detta görs utifrån tidigare samarbete där man analyserat förekomst av sexuella trakasserier, riskgrupper och risksituationer.
Resultaten kommer visa om de åtgärder och implementeringsstrategier som projektet utvecklar kan påverka förekomst och hantering av sexuella trakasserier och därigenom förbättra psykisk hälsa och trygghet för anställda inom hotell- och restaurangbranschen.
Kontakt: Gun Johansson, Karolinska Institutet: gun.johansson@ki.se, 073-362 83 62.
Utmattning som transdiagnostisk symtomdimension: Nya metoder för tidig bedömning och behandling
Utmattningssyndrom är en av de främsta orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige. Vi har idag liten kunskap om diagnosens validitet och effektiva behandlingar.
Ny forskning antyder att utmattning – eller, svår och långvarig trötthet – är ett transdiagnostiskt symtom, det vill säga ett symtom som är vanligt vid flera olika sjukdomstillstånd och som alltså inte är specifikt för en viss diagnos. Kognitiva och beteendemässiga mekanismer kan bidra till hur utmattning utvecklas över tid. För att förbättra prognosen för personer som är utmattade av olika skäl är det möjligt att en transdiagnostisk kognitiv beteendeterapi (t-KBT) kan vara hjälpsam.
Elin Lindsäter, Region Stockholm/Karolinska Institutet, tilldelas 2 210 206 kronor för att öka kunskapen om utmattning som transdiagnostiskt symtom och undersöka om t-KBT kan vara effektiv för att minska utmattning, öka funktion och förebygga långtidssjukskrivning.
Projektet förväntas visa att t-KBT kan vara mer effektiv än traditionell vård för att minska symtom och sjukfrånvaro för personer med utmattning och andra trötthetstillstånd, och därmed bidra till en mer kostnadseffektiv behandling. Resultaten kan utgöra ett viktigt stöd för att främja en säker och jämlik vård för de som drabbas.
Kontakt: Elin Lindsäter, Region Stockholm/Karolinska Institutet: elin.lindsater@ki.se, 073-563 52 33.
En behandling för många: förbättrad vård för primärvårdspatienter med psykisk ohälsa genom transdiagnostisk internetförmedlad KBT
Det traditionella sättet att skapa evidens för behandling av psykisk ohälsa har byggt på tanken att en enskild diagnos ska behandlas med en specifik behandling. KBT-behandling har dock visat sig effektiv för flera psykiska diagnoser, men arbetssättet har stora nackdelar som förhindrar implementering i primärvården. Det är idag en svår uppgift för klinikern att på ett korrekt sätt ge diagnosspecifika behandlingar för det 20-tal diagnoser som är aktuella i primärvården.
Erik Hedman-Lagerlöf, Region Stockholm/Karolinska Institutet, tilldelas 4 979 308 kronor för att skapa evidens för en lättillgänglig internetbaserad, transdiagnostisk KBT för primärvårdspatienter med vanlig psykisk ohälsa. Han ska också undersöka om behandlingen kan spridas brett inom primärvården.
Resultaten förväntas visa att denna behandling, transdiagnostisk KBT, är mer effektiv än sedvanlig primärvård för att minska symtom och sjukskrivningar, och kan innebära ett nytt sätt att behandla psykisk ohälsa och minska lidandet för många patienter. Detta kan möjliggöra ett paradigmskifte i behandling av psykisk ohälsa.
Kontakt: Erik Hedman-Lagerlöf, Region Stockholm/Karolinska Institutet: erik.hedman-lagerlof@ki.se, 08-123 395 50.