Forskarna definierar destruktivt ledarskap som "en process över tid där chefen agerar fientligt eller hindrande i relation till sina medarbetare." I forskningsprojektet "När det brister: orsaker till och förekomst av destruktivt ledarskap i svenskt arbetsliv" finansierat av Afa Försäkring har de kunnat se många medarbetare upplever någon typ av destruktivt ledarskap ofta, eller alltid.
"Den höga förekomsten av destruktivt ledarskap är en tydlig indikation på att personlighetsdrag som psykopati och narcissism inte kan utgöra den enda förklaringen till destruktivt ledarskap då prevalensen av dessa personlighetsdrag endast ligger på runt 1 procent i den vuxna befolkningen och har svaga kopplingar till ledarrollen (psykopati) och chefers effektivitet (narcissism)", skriver forskarna.
Dessutom är den allra vanligaste typen av destruktivt ledarbeteende ett passivt beteende, något som inträffar när chefer "undviker att närvara, fatta beslut eller ta tag i viktiga saker när det behövs". Aggressivitet och kränkningar från chefer är desto ovanligare, enligt forskarna.
Hur kan arbetsplatser minska förekomsten av destruktivt ledarskap?
Forskarna ger fyra exempel på åtgärder som är både enkla och kostnadseffektiva:
- Rikta särskilt fokus på chefernas arbetsmiljö – den glöms ofta bort i arbetsmiljöarbetet.
- Utveckla alternativa vägar för medarbetare att ge återkoppling än bara närmaste chefen.
- Inkludera kunskap om destruktivt ledarskap och dess effekter i ledarskapsutbildningar och ledarutvecklingsinsatser.
- Utveckla dialogen på arbetsplatsen. Chefer behöver bli medvetna om när deras ageranden uppfattas som destruktiva.
Forskarna som skrivit artikeln är:
Robert Lundmark, lektor i psykologi, Umeå universitet
Mats Reinhold, doktorand i psykologi, Umeå universitet
Andreas Stenling, docent i psykologi, Umeå universitet
Susanne Tafvelin, docent i psykologi, Umeå universitet
Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi, Mälardalens universitet