Eva Klope, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
– Tidigare studier har visat att en god samverkan mellan föräldrar och lärare är viktig för att ett barns skolgång ska bli bra. Samtidigt visar undersökningar gjorda av lärarnas fackförbund och Arbetsmiljöverket att det har blivit allt vanligare att lärare känner sig ifrågasatta och pressade av föräldrar, säger Eva Klope, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar.
– Föräldrakontakten har mer och mer kommit att stressa lärare och mest stressande upplevs den av lärare på högstadiet. Så vi ska studera högstadielärares kontakt med föräldrar för att se vilken hälsopåverkan den har och försöka ta reda på hur man kan hantera den på ett sätt som främjar arbetsrelaterad hälsa i skolan.
Eva Klope har tidigare forskat på femininitet och yrkesidentitet i gymnasieskolans frisörutbildning. Hon har också studerat sexuella trakasserier inom yrkesutbildning för hotell och restaurangbranschen och inom vård- och omsorgsprogrammet. Nu ska hon undersöka krav och förutsättningar kopplade till lärares kontakter med elevers föräldrar.
– Vi ska undersöka hur både lärare och rektorer skapar, hanterar och upprätthåller arbetsrelaterade gränser i relation till de föräldrakontakter som ingår i deras arbete. Vårt fokus ligger på lärarna, men rektorerna har betydelse för hur de här kontakterna hanteras.
Intervjuer och workshoppar ska leda till metod för hantering av föräldrakontakter
Sedan skolan avreglerades har föräldrars krav på lärare ökat. Med den digitala kommunikationen följer förväntningar på att lärare ska kunna nås även på kvällar och helger. I projektets första del ska Eva Klope ta reda på hur dagens krav på lärare kan se ut.
– Vi ska börja med att intervjua lärare och rektorer om deras erfarenheter av kontakter med föräldrar. Därefter kommer vi att göra intervjuer med elever och föräldrar för att se vilka förväntningar de har på lärare och på att kunna komma i kontakt med dem. Vid intervjutillfällena kommer vi att använda så kallade vinjetter, korta texter baserade på autentiska fall. Det kan till exempel vara att en förälder i ett mejl ifrågasätter ett betyg som en lärare har satt, säger hon.
– I projektets andra del ska vi anordna workshoppar med lärare, rektorer, skolhuvudmän och fackliga representanter. Tanken är att vi med utgångspunkt i resultaten från intervjuerna ska arbeta fram förslag på hur man kan minska den arbetsmiljörisk som föräldrakontakten kan innebära. Syftet är att sedan sammanställa metoder och strategier som kan användas i skolans systematiska arbetsmiljöarbete.
Vad hoppas du på av projektet?
– Vi vet ju att många lärare idag är hårt ansatta av stress. Det är ett yrke som har gått från att vara ett så kallat friskyrke till att bli ett riskyrke, avseende arbetsrelaterad hälsa, säger Eva Klope.
– Jag hoppas att det här projektet ska bidra till bättre förståelse för lärares kontakt med föräldrar och hur man kan hantera den för att förebygga att den leder till arbetsrelaterad ohälsa. Vårt mål är att lärare ska få en bättre arbetsmiljö.
Forskning som kommer till praktisk nytta
– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Eva Klope och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.
Projektet Lärares gränslösa föräldrakontakter – hur en arbetsmiljörisk i lärares arbete kan hanteras och avgränsas pågår till januari 2026.
Kontakt:
Eva Klope, lektor i pedagogik. Linnéuniversitetet i Kalmar, 0480–44 63 51, eva.klope@lnu.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se .
Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Varje år satsar vi 150 miljoner kronor på forskning och utveckling för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa. Syftet är att bidra till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner.