Fysiologiska markörer för försämrad muskelfunktion vid knäledsartros. Potential för profylax och behandling i arbetslivet.

Smärtsam knäledsatros är vanligt även bland yrkesaktiva, var femte person mellan 40 och 60 år är drabbad. Ofta orsakar atrosen svårigheter att arbeta. Det saknas ordentliga kunskaper om hur och när tillståndet bäst behandlas med fysisk träning och sjukgymnastik. Projektet undersöker – ända ner på cellnivå – muskler runt knät och belastning vid olika rörelser. Kunskaperna kan hjälpa till att förebygga knäledsatros i arbetslivet, avgöra vilka som har nytta av sjukgymnastik samt klargöra vilket slags träning som hjälper de drabbade.  

Projektperiod: 2015-01-01 - 2020-03-31
FoU-program: 1/2014

Utvärdering och uppföljning

Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven

Syfte

Projektet ska ta fram sådan kunskap och sådana markörer som behövs för att förebygga knäledsatros i arbetslivet och att skilja ut de patienter som har nytta av den vanliga behandlingen med sjukgymnastik och träning. Genomförande Musklerna hos försökspersonerna studeras med nya metoder ända ner till cellnivå och molekylär nivå. De kombineras av undersökningar av rörelsemönster och belastning med hjälp av datoriserad 3D-teknik. 100 patienter med knäledsatros tas med i undersökningen och jämförs med trettio personer med friska knän. Alla deltagare genomgår styrkemätning, rörelseanalys, ultraljudsundersökning av knäna, muskelbiopsi med mera. De fyller också i enkäter om exempelvis smärta. Patienterna undersöks ett och tre år efter behandling.

Genomförande

Genom att jämföra dem som är besvärsfria ett år efter behandling med dem som inte är det kan behandlingsmetoderna grundas i vetenskaplig evidens. Studien kan också leda till en möjlighet att förutsäga vem som har bäst nytta av sjukgymnastik och anpassad fysisk träning. När behandlingen förbättras kan sjukskrivningarna på grund av knäatros minska. Resultaten kan också användas för att förebygga knäledsatros i arbetslivet. Resultaten sprids via vetenskaplig publicering, sociala medier och eventuellt även en lättillgänglig skrift som riktar sig till företagshälsovården.

Jan Henriksson

Professor,

Karolinska Institutet