Exponering för dieselavgaser i arbetslivet - Nya bränslen, modern teknologi, nya gränsvärden?

Hur påverkar ny teknik och nya drivmedel riskerna med dieselavgaser i arbetslivet? Det undersökte forskningsprojektet på gruv-, bygg- och hamnarbetsplatser. Målet var ny kunskap om hur dieselpåslaget på sådana arbetsplatser kan minskas. Dieselavgaser är klassade som cancerframkallande och orsakar även annan sjukdom så det är viktigt att utreda effekterna av ny motorteknik och biobränslen. Projektet tog även fram nya sätt att mäta hur mycket dieselavgaser anställda utsätts för.

Projektperiod: 2017-07-01 - 2021-12-31
FoU-program: 4/2016

Förebygga

Risk

Exponering

...

Syfte

Projektet skulle undersöka hur stor mängd dieselavgaser som anställda utsätts för på ett antal utvalda arbetsplatser, med fokus på nya drivmedel, ny teknik och lagstiftning. Målet var ny kunskap som kan minska dieselavgaserna i arbetslivet. Studien skulle också ge bättre riskbedömningar tack vare nya sätt att mäta hur mycket dieselavgaser anställda utsätts för.

Genomförande

Forskarna gjorde mätningar på arbetsplatser i gruvor, hamnar och på byggen. Ett antal anställda fick bära mätare under arbetet. Dessutom mättes luftföroreningarna med hjälp av mätstationer och prov från avgasrör. Forskarna testkörde också motorer med olika inblandning av biodiesel i laboratorium. Hur pass skadligt det insamlade materialet var avgjordes genom giftighetsstudier, så kallade toxikologiska analyser. I den avslutande delen av projektet tog forskarna fram rekommendationer för att minska dieselavgaser.

Resultat

Studien visar att ny teknik och nya bränslen ger mindre skadliga ämnen i arbetsmiljön. Framförallt minskar mängden skadliga partiklar i luften. Det effektivaste sättet att minska exponeringen för dieselavgaser på arbetsplatser är moderna fordon som uppfyller ny lagstiftning. Det blir en viss minskning även med övergång från fossilt till förnyelsebart bränsle. Projektet tog fram konkreta rekommendationer för förbättringar av arbetsmiljön. Resultaten sprids till medverkande företag, arbetsmarknadens parter och Arbetsmiljöverket samt via vetenskaplig och populärvetenskaplig publicering.

Joakim Pagels

Docent,

Lunds universitet