Sjuknärvaro, hälsa och produktivitet. Praktiska, metodologiska och teoretiska utmaningar

Sammanfattning Tidigare forskning har intresserat sig för effekterna av att gå och jobba när man borde stanna hemma och vara sjuk, så kallad sjuknärvaro. Men vi vet fortfarande inte tillräckligt om detta. Projektet tog reda på mer om hur sjuknärvaro påverkar hälsa och produktivitet på jobbet och vilka faktorer som bidrar till ökad sjuknärvaro.

Projektperiod: 2017-10-01 - 2020-09-30
FoU-program: 2/2017

Arbetsförmåga

Bakomliggande faktorer

Syfte

Undersökningen skulle ge mer kunskap om hur hälsa och produktivitet påverkas av sjuknärvaro. Det skedde genom att en mängd faktorer som kan spela roll för såväl sjukfrånvaro som sjuknärvaro undersöktes.

Genomförande

Studien använde data från fem stora undersökningar, bland annat Suntliv.nu och AHA, som innehåller information om bland annat sjuknärvaro, produktivitet och hälsa. Materialet analyserades med hjälp av statistiska metoder. Eftersom det är ett väldigt stort material, enbart Suntliv.nu innehåller uppgifter om drygt 160.000 personer, kunde forskarna med statistiska metoder ta fram nya fakta om exempelvis vilken roll personlighet respektive arbetsvillkor spelar för sjuknärvaro, hälsa och produktivitet på jobbet.

Resultat

Tidsbrist, karensdagar i sjukförsäkringen, dålig psykosocial arbetsmiljö och höga arbetskrav är kan öka sjuknärvaron. Inflytande över arbetet minskar både sjuknärvaro och sjukfrånvaro. Sjuknärvaro har ett samband med dålig hälsa, utmattning och förtidspension. I de yrken där man har kontakt med människor är sjuknärvaron störst. Kunskaperna från projektet ger bättre insatser på arbetsplatser för arbetsmiljö och hälsa. Dels i form av praktiska rekommendationer, men också i form av vad man bör mäta och följa upp vid sådana insatser. Resultaten sprids via vetenskapliga tidskrifter, forskarnätverk, företagshälsan, bloggar, hemsidor, konferenser med mera.

Gunnar Bergström

Docent,

Högskolan i Gävle