Majoriteten av forskning om hälsoeffekter av distansarbete utgår från att det är en frivillig arbetsform som kan nyttjas av vissa arbetstagare för att till exempel bättre kunna balansera arbete och privatliv. Om arbetsformen inte längre vore ett fritt val för arbetstagarna, så går vinsten med autonomi i arbetet till viss del förlorad, och distansarbetet skulle kunna påverka dem annorlunda.
Arbetsbelastning
Hållbart arbetsliv
Arbetsorganisation
...
Det övergripande syftet med projektet var att undersöka hur distansarbete hemifrån relaterar till arbetstagarnas hälsa och välbefinnande, när de inte själva kan välja var de ska arbeta.
En enkätundersökning om distansarbete, arbetsmiljö och hälsa gjordes bland tjänstemän i två organisationer under Covid-19 pandemin, och en uppföljande enkätundersökning gjordes i en av organisationerna innan de nationella rekommendationerna om distansarbete hävdes. På en mindre grupp av deltagarna gjordes objektiva mätningar av fysisk aktivitet och psykofysiologisk belastning under och efter arbetet.
Enkätresultaten visade att ofrivilligt distansarbete har samband med sämre välbefinnande och mer konflikter mellan arbete och privatliv. De visade också att de som distansarbetar mer än vad de skulle vilja rapporterar sämre välbefinnande än de som distansarbetar mindre än eller lika mycket som de önskar. Mätningar av fysisk aktivitet och psykofysiologisk belastning visade att stillasittande under arbetstid och arbetsrelaterad stress förekommer i högre grad då distansarbetet inte är frivilligt.
Professor,
Högskolan i Gävle