Sjuksköterskor utsätts för många arbetsrelaterade stressfaktorer, som tung arbetsbelastning, ansträngande skift- och övertidsarbete och kritisk kommunikation med patienter och närstående. Under COVID-19-pandemin har de arbetat under hög belastning och nya förutsättningar. Det är därför viktigt att kartlägga pandemins effekt på deras arbetssituation och hälsa i Sverige genom att följa upp en grupp med känd hälsostatus före pandemin.
Förebygga
Risk
Arbetsbelastning
...
Att genomföra en nationell kartläggning av COVID-19 pandemins effekt på sjuksköterskors arbetssituation, hälsa och posttraumatisk stress i tre nationella kohorter för att skapa ett kunskapsunderlag utifrån vilket långsiktiga strategiska program kan utvecklas. Denna uppföljning av LUST (Longitudinell Undersökning om Sjuksköterskors Tillvaro) studien syftade till att undersöka hur mycket och på vilket sätt COVID-19 pandemin påverkat stress och hälsa hos legitimerade sjuksköterskor i Sverige.
År 2021 skickades en enkät till cirka 4000 sjuksköterskor från de etablerade LUST-kohorterna tre år sedan senaste mätningen och 15-19 år sedan deras examen. Svarsfrekvensen var 57 %, vilket anses vara högt med tanke på den belastning sjuksköterskekåren upplevde under COVID-19-pandemin.
När det var som värst under pandemin rapporterade över 70% svårigheter att kommunicera genom skyddsutrustning och 65% att släktingar inte fick vara med patienterna. Vidare uppgav över 40% att de arbetat utan tydliga riktlinjer och att de prioriterade bort viktiga arbetsmoment. Otillräcklig kompetens, bristande patientsäkerhet och att inte ha haft tillgång till fullgod skyddsutrustning rapporterades av 25-34%. Under pandemin hade 3,9 % symtom på troligt posttraumatiskt stressyndrom.
Docent,
Högskolan Dalarna