Syfte

Huvudsyftet är att undersöka hur friska arbetsgrupper inom socialtjänsten kan skapas och bibehållas Vad utmärker arbetsgrupper som a) är friskare än övriga både 2018 och 2024 (långtidsfriska) b) utvecklats från att vara sjukare än övriga till att vara friskare än övriga mellan 2018 och 2024 -Hur reflekterar socialsekreterare och chefer i dessa grupperkring vad som skiljer arbetsplatsen från andra? -Vilka strategier har använts i att skapa el. bibehålla en hälsofrämjande arbetsmiljö?

Genomförande

1. Enkätundersökning vid arbetsplatser som undersökts 2003, 2014 och 2018. Enkäten (QPS Nordic) samlas in genom personliga besök, då detta visat sig ge högre svarsfrekvens (81-97%) än vid utskick. 2. Från enkätdata analyseras vilka grupper som a) var friskare än övriga både 2018 och 2024 b) utvecklats från att tillhöra de sjuka 2018 till de friska 2024 3. Intervjuer och fokusgrupper med socialsekreterare och chefer i de arbetsgrupper som är långtidsfriska eller blivit friska enligt ovan

Resultat

Studien ger genom sin unika empiri och design viktig information om vad som karaktäriserar arbetsgrupper som är långtidsfriska resp. utvecklats från sjuka till friska. Enkätundersökningen visar hur arbetsvillkoren skiljer sig åt mellan dessa arbetsplatser och andra där många är sjuka, en bild som i de uppföljande intervjuerna fördjupas. Viktig kunskap om hur en hälsofrämjande arbetsmiljö kan skapas och vidmakthållas konkretiseras i en punktlista som enkelt kan användas i arbetsmiljöarbetet.