Att leda och samarbeta i team på distans – effekter av covid-19 i projektbaserade organisationer

En studie av hur företag som arbetar i projektbaserade team har ställt om till distansarbete under covid-19 kan ge kunskap om hur arbete via digitala verktyg påverkar känslan av samhörighet, arbetsmiljö och produktivitet.

Frida Pemer, vid Handelshögskolan i Stockholm, och Svjetlana Pantic-Dragisic, vid Linköpings Universitet, tilldelas 3 143 000 kronor för att undersöka hur samarbete och teamkänsla har påverkats av digitalt distansarbete i konsultbolag inom teknik, IT, management och HR. Studien görs genom intervjuer, observationer och dokumentstudier.

Projektet förväntas ge ny kunskap om hur digitalt arbete på distans i projektbaserade organisationer har påverkat exempelvis organisation, ledning, kunskapsutveckling och rekrytering. Projektet väntas ge praktiska och teoretiska insikter som kan användas i projektbaserat teamarbete generellt.

Frida Pemer, Associate Professor inom management och organisering, Handelshögskolan i Stockholm, tel: 070–772 87 20, e-post: frida.pemer@hhs.se. 

Betydelsen av organisatoriska förändringar, varsel och permitteringar i spåren av coronakrisen för social situation, psykisk hälsa och sjukskrivning

En studie av organisatoriska förändringar i arbetslivet under coronakrisen kan ge ökad kunskap om kopplingen mellan åtgärder på arbetsmarknaden och psykisk ohälsa och sjukskrivning.

Linda Magnusson Hanson, vid Stockholms universitet, tilldelas 3 700 000 kronor för att undersöka hur exponering för organisatoriska förändringar såsom uppsägning, varsel och permittering relaterar till förändringar i bl.a. arbetskraftsdeltagande, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Studien baseras på data från en pågående specialstudie inom SLOSH med fokus på corona.

Projektet väntas ge ökad kunskap om hur organisatoriska förändringar för att hantera arbetsbrist påverkar medarbetares psykisk hälsa. Resultaten kan komma till användning både i nuvarande och kommande kriser i form av preventiva insatser för att förebygga psykisk ohälsa i samband med nedskärningar på arbetsmarknaden.

Linda Magnusson Hanson, medicine doktor, Stockholms universitet, tel: 08–553 789 16, e-post: linda.hanson@su.se.


Hållbart lärande i radikal omställning – interaktion Människa, Teknik och Organisation

En studie av omställningen till hemmaarbete via digitala kanaler under covid-19 som kan ge kunskap om hur flexibla och digitala arbetssätt kan utvecklas på ett sätt som främjar tillit, engagemang och prestation.

Andrea Eriksson, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 4 598 000 kronor för att undersöka hur ett hållbart lärande kan utvecklas i samband med omställning till flexibilitet i var och när medarbetare arbetar. Studien genomförs med en interaktiv ansats på två företag i privat sektor och med fokus på samspelet mellan människa, teknik och organisation.

Projektet förväntas generera kunskap om hur ledning av flexibla och digitala arbetssätt kan tillämpas på sätt som främjar prestation, samarbete, välmående och kreativitet. I projektet ingår att ta fram rekommendationer för utveckling av flexibla arbetssätt och en god digital arbetsmiljö.

Andrea Eriksson, docent i Ergonomi, Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 073-460 24 94, e-post: andrea4@kth.se.

Rehabiliteringsprofil hos post covid-19 

En studie av fysiska, psykiska och kognitiva funktioner hos patienter som genomgått en covid-19-infektion kan bidra till att utveckla personcentrerade behandlingsmetoder, minskad sjukfrånvaro och snabbare återhämtning.

Yvonne Freund-Levi, vid Universitetssjukhuset Örebro och vid Örebro Universitet, tilldelas 1 023 000 kronor för att undersöka hur fysiska, psykiska och kognitiva funktioner samt biomarkörer har påverkats hos patienter som haft covid-19. I studien ingår att undersöka patienternas hälsorelaterade livskvalitet och arbetsförmåga. Projektet är ett samarbete mellan Psykiatriska kliniken, Neurologiska kliniken, Rehabiliteringsmedicinska kliniken samt Geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.

Projektet väntas ge en bild av vilka rehabiliteringsbehov post covid-19-patienter har och därigenom göra det möjligt att förutse och utveckla personcentrerade behandlingsmetoder som kan påskynda rehabilitering och återgång i arbete.

Yvonne Freund-Levi, lektor och docent i Klinisk Neurovetenskap Örebro Universitet, specialist i Psykiatri och Geriatrik, överläkare Psykiatriska kliniken Universitetssjukhuset Örebro, tel: 073–684 11 30, e-post: yvonne.freund@oru.se.


Covid-19-uppföljning efter hemgång i Göteborg

En studie av funktionsnedsättningar och vårdbehov hos patienter som haft covid-19 kan ge ökad kunskap om långsiktiga konsekvenser av viruset för individen och samhället.

Katharina Stibrant Sunnerhagen, vid Göteborgs universitet, tilldelas 2 475 000 kronor för att undersöka funktionsnedsättningar, vårdbehandling och läkemedelskonsumtion hos 1 000 personer som tidigare vårdats på sjukhus för covid-19. I studien ingår att beskriva konsekvenser och återhämtning över tid för patienterna.

Projektet förväntas ge en bild av vilka återstående besvär och vilket behov av uppföljande vård och rehabilitering utskrivna covid-19-patienter har. Projektet väntas också resultera i en modell för uppföljning av patienter via 1177 Vårdguiden som kan användas också efter annan typ av sjukhusvård.

Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i Rehabiliteringsmedicin, Göteborgs universitet, tel: 070–952 00 23, e-post: ks.sunnerhagen@neuro.gu.se.

Sjukfrånvaro bland arbetare inom handel i relation till covid-19-pandemin: prospektiva kohortstudier

En studie av privatanställda arbetare i handel kan ge ökad kunskap om sjukskrivning och sjuk- och aktivitetsersättning under coronapandemin.

Kristin Farrants, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 763 000 kr för att, genom prospektiva befolkningsbaserade kohortstudier, undersöka faktorer som har samband med hög respektive låg framtida sjukfrånvaro bland personer anställda som arbetare inom handel under Covid-19-pandemin. Mikrodata från flera rikstäckande register kommer att användas. I studierna kommer samtliga privatanställda arbetare i handel (inte ett urval) i åldrarna 16–67 år 2018 att inkluderas.

Projektet förväntas generera resultat som kommer att ligga som grund för framtida studier, dels om arbetare i handeln under pandemin och annars, och dels inom andra yrkesgrupper och näringsgrenar.

Kristin Farrants, doktor i Hälsovetenskap, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap, tel: 073-579 32 95, e-post: kristin.farrants@ki.se.

Palliativ vård under covid-19 pandemin – Arbetsmiljöns betydelse för vårdens kvalitet och vårdpersonalens hälsa

En studie av arbetsmiljön inom palliativ vård under coronapandemin kan ge ökad kunskap om vad som varit mest utmanande och vad som behöver beaktas för att säkerställa vårdpersonals hälsa och välbefinnande i samband med pandemier eller andra kriser.

Maria Larsson, vid Karlstad universitet, tilldelas 2 697 000 kr för att undersöka sambanden mellan förändringar i arbetsmiljön under covid-19 pandemin med vårdpersonals hälsa och vårdkvaliteten vid vård av personer i livets slut i Sverige och Norge. Projektet är en multicenterstudie där Karlstads universitet tillsammans med ytterligare två norska och två svenska lärosäten ingår. 

Projektet förväntas bidra med kunskap om hur man tillser en psykosocial arbetsmiljö där personalen har möjlighet att ge en personcentrerad vård vid livets slut med innehåll och kvalitet som de är utbildade för. Projektet hoppas också identifiera områden som ledare i vården särskilt behöver beakta för att minska personalens samvetsstress, bibehålla deras hälsa och välbefinnande samt minska personalflykt.

Maria Larsson, professor i omvårdnad, Karlstad universitet. Institutionen för hälsovetenskaper, tel: 073-069 45 77, e-post: maria.larsson@kau.se.

Covid-19 och hemtjänsten: Dyrköpta erfarenheter och matnyttiga lärdomar?

En studie av arbetsvillkor för hemtjänstpersonal kan ge kunskap om hur deras hälsa, arbetsbelastning och arbetsmiljö har förändrats under pandemin.

Fredrik Norström, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet, tilldelas 3 705 000 kr för att undersöka hur och med vilka konsekvenser man inom hemtjänsten har hanterat den situation som har förorsakats av covid-19 pandemin.

Projektet förväntas ge lärdomar som kan bidra till att främja såväl personalens hälsa och arbetsmiljö som chefernas ledarskap och leda till en förbättrad hemtjänst för brukarna. Resultaten förväntas också ge underlag för att kunna vidta åtgärder som bidrar till kvalitetshöjning inom hemtjänsten.

Fredrik Norström, docent i epidemiologi och biostatistik, Umeå universitet, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, tel: 070-538 35 43, e-post: fredrik.norstrom@umu.se.

En studie av relationen mellan förändringar i organisering, styrning och genomförande under pandemin hos olika yrkesgrupper kan ge kunskap om hur arbetsvardagen påverkas när arbetsuppgifter inte direkt kan kopplas till hantering av covid-19.

Josef Pallas, vid Uppsala universitet, tilldelas 3 745 000 kr för att undersöka arbetsvardagen i de delar av offentliga sektorn och de professioner och yrken som har hamnat i ”pandemins skugga”, exempelvis lärare, handläggare, socialarbetare, forskare, poliser och kommunikatörer. Studien bygger på insamling av berättelser från personer som arbetar inom olika delar av den offentliga sektorn. 

Projektet väntas ge underlag för diskussioner om hur den svenska välfärden fungerar och hur den kan utveckla sin motståndskraft inför framtida dramatiska och omvälvande händelser och kriser. Projektet väntas också ge förståelse för de utmaningar som uppstår när olika styrningskrafter i den offentliga sektorn möter och utmanar varandra. 

Josef Pallas, professor i företagsekonomi, Uppsala universitet, företagsekonomiska institutet, tel: 073-322 48 77, e-post: josef.pallas@fek.uu.se. Elena Raviola, Torsten and Wanja Söderbergs pris, Professor in Design Management, tel: 076-618 45 16, e-post: elena.raviola@gu.se.

Sjuksköterskor i frontlinjen av covid-19 pandemin: Vilka blev konsekvenserna?

En studie av arbetsmiljön hos sjuksköterskor under pandemin kan lära oss vilka källor till stress som detta inneburit och om vårdorganisationen behöver ändra strategi inför framtiden om vi står inför en ny liknande situation.

Ann Rudman, vid Högskolan Dalarna, tilldelas 3 880 000 kr för att genom en nationell kartläggning undersöka covid-19-pandemins effekt på sjuksköterskors arbetssituation, hälsa och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) i tre nationella kohorter för att skapa ett kunskapsunderlag utifrån vilket långsiktiga strategiska program kan utvecklas.

Projektet väntas bidra med kunskap om hälso- och arbetsmiljösituationen hos sjuksköterskor och syftar till att förhindra ohälsa, sjukskrivning, låg arbetstillfredsställelse och negativ personalomsättning orsakat av pandemin. Vidare är förväntat resultat att kunskapen från studien kan användas när en motsvarande situation uppstår igen.

Ann Rudman, docent i Vårdvetenskap, Högskolan Dalarna, Akademi utbildning, hälsa och samhälle. tel: 073-934 34 78, e-post: ard@du.se
 

Intensivvård i samband med covid-19 – stress, samarbete och säkerhetsklimat 

En studie av personal och chefer inom intensivvården under och efter pandemin kan ge kunskap som kan användas både vid hög arbetsbelastning och vid framtida omställningar orsakade av extremsituationer.

Lisbet Meurling vid Karolinska universitetssjukhuset tilldelas 3 914 000 kr för att undersöka vilka effekter stora omställningar i sjukvården har på stress, samarbete och säkerhetsklimat. Studien genomförs vid Karolinska Universitetssjukhuset, Mälarsjukhuset Eskilstuna, Nyköpings lasarett och Norrtälje sjukhus.

Projektet väntas kunna bidra till bättre beredskap för hur liknande situationer kan hanteras avseende till exempel personalplanering, psykologiskt stöd till medarbetare, fysiska arbetsmiljöåtgärder och rutiner. Resultaten kan också ha betydelse för hur man i framtiden snabbt ska kunna ställa om sjukvård i liknande situationer med hänsyn till patientsäkerhet samt personalens hälsa och välmående.

Lisbet Meurling, medicine doktor, överläkare, Karolinska Institutet, CLINTEC och Karolinska universitetssjukhuset, e-post: lisbet.meurling@sll.se.


En studie av personal i sjukvården som har behandlat covid-19-patienter kan ge kunskap om vilken roll T-cellssvar spelar för immunitet samt svara på frågan om sjukvårdspersonal löper ökad risk att insjukna i sjukdomen.

Emeli Månsson, vid Region Västmanland, tilldelas 940 000 kr för att bland annat undersöka om man kan bära på viruset trots att man har antikroppar eller T-cellssvar, och om alla kommer att få ett påvisbart T-cellssvar efter vaccination.

Projektet väntas visa att andelen med påvisat T-cellsvar mot SARS-CoV-2 vid provtagning hösten 2020 är högre än 50 procent. Vid efterföljande provtagning hösten 2021 förväntas andelen vara ännu högre beroende på i vilken grad vaccinationer har genomförts.

Emeli Månsson, medicine doktor, Region Västmanland, tel 021-17 37 65, e-post: emeli.mansson@regionvastmanland.se.

En extrem arbetsmiljösituation under covid-19 pandemin: Förebyggande insats efter traumatiska händelser i frontlinjen

En studie av en ny kognitiv metod som behandlar personal i vården med påträngande minnen av traumatiska händelser kan ge ökat välmående, färre minnen från trauman samt en förbättrad arbetsfunktion.

Emily Holmes, vid Uppsala universitet, tilldelas 3 987 000 kr för att undersöka hur behandlingsmetoden kan minska symtomen av trauman relaterade till covid-19 hos personal i frontlinjen. 

Projektet väntas ha betydande positiv inverkan på arbetsmiljön och hälsan för sjukvårdspersonal som exponerats för trauman. Vidare förväntas projektet också ge kunskap om hur man bäst implementerar metoden i sjukvården i hela Sverige för att kunna arbeta förebyggande i framtiden.

Emily Holmes, professor i psykologi, Uppsala universitet, Institutionen för psykologi, tel: 073-712 15 41, e-post: emily.holmes@psyk.uu.se.

Vårdpersonalens coronavardag – en intervjustudie om vårdpersonalens arbetssituation under den första tiden av smittspridning av coronaviruset i Sverige
Erika Wall tilldelas 1 217 000 kronor för att analysera arbetssituationen för vårdpersonal under den pågående pandemin. Projektet bygger på djupintervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och läkare både i kommuner, regioner och privat sjukvård. Analyserna kommer att omfatta vårdpersonalens arbetssituation och behov av stöd i arbetet, smittspridningen och påverkan på arbetet, etiska dilemman, sociala relationer, förutsättningar för ett tryggt arbete under pandemin samt personalens tillit till information. Projektet beräknas pågå till och med 2022.

Erika Wall, docent vid Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet: 010-142 85 92, erika.wall@miun.se 


Covid-19:s effekter på arbetsmiljön i digitalt medierat distansarbete – upplevd och faktisk
Kristina Palm tilldelas 3 916 000 kronor för att ta fram kunskap om arbetsmiljö, välbefinnande och produktivitet i arbetslivet vid påtvingat digitalt medierat distansarbete i hemmet. Även de mer långsiktiga effekterna av hemarbetet och vilka erfarenheter och arbetssätt som tas med in i det ”normala” arbetslivet efter att restriktionerna lättas, kommer att studeras. Både tjänstemän, handläggare och chefer kommer att intervjuas i två organisationer inom kommunal sektor. Intervjuerna tar sin utgångspunkt i fotografier som deltagarna i studien tagit på sin arbetsvardag. Projektet beräknas pågå till och med 2022.

Kristina Palm, teknologie doktor och docent, forskare vid institutionen för LIME vid Karolinska Institutet, samt forskare vid Karlstads Universitet och lektor vid KTH: 073-460 74 72, kristina.palm@ki.se   


Kamerabaserad mätning av vitalparametrar och prioritering vid misstänkt covid-19-infektion
För att bedöma hur allvarlig en infektion är – exempelvis covid-19 – mäts blodtryck, puls, syrehalten i blodet, andningsfrekvens och kroppstemperatur. Dessa mätvärden kallas för vitalparametrar och mäts idag med utrustning som kräver kontakt med huden, vilket kan bidra till smittspridning. Ny teknologi möjliggör mätning av samtliga vitalparametrar från en meters avstånd utan kroppskontakt. 

Ronny Gunnarsson tilldelas 2 205 000 kronor för att undersöka om den nya kontaktfria tekniken ger tillförlitliga resultat och är jämförbara med de mätmetoder som används idag och som innebär kroppskontakt. Om metoden fungerar, kan den bidra till en förbättrad arbetsmiljö för personal som handlägger patienter med misstänkta infektionssjukdomar. Metoden kan sannolikt även tillämpas på äldreboenden. Projektet beräknas pågå till 2021. 

Ronny Gunnarsson, professor i Allmänmedicin vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Göteborgs universitet: 031-786 68 35, ronny.gunnarsson@gu.se 


Disruption – hur påverkas primärvårdens arbete och psykosociala arbetsmiljö av coronapandemin?
Pågående coronapandemi innebär en disruption i form av snabba, genomgripande förändringar av hälso- och sjukvårdens arbete. Det är därför angeläget att tillvarata erfarenheter från både medarbetare och ledning inom primärvården.

Per Nilsen tilldelas 2 500 000 kronor för att undersöka hur arbetet och den psykosociala arbetsmiljön i primärvården påverkas av de förändringar som skett till följd av coronapandemin. Projektet beräknas pågå till 2023.

Per Nilsen, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet: 070-634 11 51, per.nilsen@liu.se  


Omstruktureringar i besöksnäringen i spåren av covid-19: konsekvenser för individer och arbetsmiljöer
Hotell- och restaurangverksamheter och delar av handels-, transport- och upplevelsesektorn har drabbats hårt av de konsekvenser som covid-19 har medfört för svensk arbetsmarknad i form av korttidspermitteringar, varsel och uppsägningar. 

Alexis Rydell tilldelas 4 486 000 kronor för att – mot bakgrund av covid-19 – undersöka hur omstruktureringar av företag med korttidspermitteringar, varsel och uppsägningar som följd påverkar individer och arbetsmiljöer inom besöksnäringen. Projektet beräknas pågå till 2023. 

Alexis Rydell, doktor i arbetsvetenskap vid Högskolan Dalarna: 073-998 50 99, ary@du.se  


Covid-19-pandemins påverkan på arbetsmiljön för kommunal hemsjukvårds- och hemtjänstpersonal: lärande för framtiden och för ett mer mobilt arbetssätt 
Den pågående covid-19-pandemin för med sig nya utmaningar för hemsjukvården och hemtjänsten. En stor del av covid-19-dödsfallen har skett i äldreomsorgen, men även hemtjänst- och sjukvårdspersonal har avlidit efter att ha vårdat covid-19-patienter.

Christofer Rydenfält tilldelas 2 212 000 kronor för att studera hur covid-19-pandemin påverkar arbetsmiljön i den kommunala hemsjukvården och hemtjänsten, hur det mobila interdisciplinära teamarbetet runt hemsjukvården utvecklas och anpassas under pandemin och vilka lärdomar som kan tas tillvara för att förbättra arbetsmiljön efter pandemin. Projektet beräknas pågå till 2022. 

Christofer Rydenfält, biträdande universitetslektor vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet: 070-992 42 72, christofer.rydenfalt@design.lth.se 


Covid-19-pandemin och småföretagare inom hälso- och sjukvård – arbetsmiljö, hälsa och ekonomi hos Sveriges kiropraktorer och naprapater

Iben Axén tilldelas 3 766 000 kronor för att studera hur kiropraktorer och naprapater hanterar och upplever covid-19-pandemin och hur den påverkar deras hälsa och deras verksamhet nu och över tid. Projektet ger en unik möjlighet att fördjupa kunskaperna om småföretagare inom vårdområdet med stor risk för smitta. Projektet beräknas pågå till 2023. 

Iben Axén, docent vid Institutionen för miljömedicin, Karolinska Institutet: 08-524 832 28, iben.axen@ki.se  

Förnyelseförmåga och hållbar arbetsmiljö vid snabba svängningar (SPINN-OFF)

Martina Berglund tilldelas 4 419 000 kronor för att, utifrån lärdomar från de extremt snabba svängningar som pandemikrisen krävt inom privata och offentliga verksamheter, skapa spinn-off effekter som stärker arbetsplatsers förnyelseförmåga och hållbar arbetsmiljö när snabba förändringar är "det nya normala". Projektet kommer att resultera i en inspirationsguide med lärandeexempel och metodstöd för partsgemensamt arbetsmiljö- och förnyelsearbete. Projektet beräknas pågå till 2023.

Martina Berglund, teknologie doktor vid Institutionen för ekonomi och industriell utveckling, Linköpings universitet: 070-089 52 44, martina.berglund@liu.se  

Risk för psykisk ohälsa och behov av psykologiska stödinsatser hos vårdpersonal i samband med covid-19 pandemin

Aleksandra Sjöström Bujacz tilldelas 3 098 000 kronor för att följa utvecklingen av psykologiska reaktioner hos vårdpersonal inblandad i vården av patienter med covid-19, för att kartlägga kontextuella faktorer som riskerar att leda till ohälsa. Projektet ska utifrån kartläggningen utveckla psykologiska stödfunktioner för vårdpersonal, som till exempel grupphandledningsträffar och chefsstöd. Projektet beräknas pågå till 2023.

Inom ramen för Afa Försäkrings forskningsområden arbetsmiljö och hälsa, satsar arbetsmarknadens parter på forskning som ska undersöka hur den pågående smittspridningen av covid-19 påverkar arbetsliv och hälsa ur olika perspektiv. 

Sjukskrivningar för psykiska diagnoser har ökat i Sverige de senaste åren. Psykiska diagnoser utgör den näst vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning bland de som arbetar inom privat sektor (Svenskt Näringsliv/LO-området). Afa Försäkrings statistik visar att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa är den sjukfrånvaro som ökar mest för både kvinnor och män. Bland kvinnor är det den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Sjukskrivningar med en psykisk diagnos är i regel längre och det tar betydligt längre tid att komma tillbaka till arbete. Orsakerna till detta är oklara och det saknas kunskap om adekvata åtgärder, vilket försvårar såväl rehabiliteringsarbetet som det förebyggande och främjande arbetet.


Forskningsprojekt som beviljats finansiering

Utveckling av förklaringsmodeller till orsak och vidmakthållande av stressrelaterad utmattning

Stressrelaterad psykisk ohälsa leder till långvariga sjukskrivningar, minskad produktivitet och stora kostnader för vården. En fjärdedel av de drabbade är inte återställda ens efter sju år, enligt en tidigare studie som forskargruppen gjort. 

Ingibjörg Jonsdottir, professor vid Institutionen för stressmedicin i Västra Götalandsregionen, tilldelas 5 323 000 kronor för att undersöka vilka faktorer som orsakar stressrelaterad utmattning och som påverkar tillfrisknandet hos personer med utmattningssyndrom. Forskarna ska sedan säkerställa de här faktorernas betydelse genom ytterligare studier av utmattningssjuka respektive friska. Studien ska bland annat jämföra arbetsvillkoren för de som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa med situationen för friska personer. Utifrån den här informationen ska forskarna försöka tydliggöra vad som orsakar den psykiska ohälsan och vad som gör att vissa tillfrisknar och andra inte. 

Projektet förväntas bidra till förklaringar om vad som orsakar stressrelaterad utmattning och vad som gör att den pågår under lång tid. Projektet ska även ge mer kunskap om vad som sker i kroppen vid långvarig utmattning. Den här kunskapen kan användas för att förebygga psykisk ohälsa. 

Kontakt: Ingibjörg Jonsdottir, professor vid Institutionen för stressmedicin, Västra Götalandsregionen: 070-305 28 91, ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se

Problemlösningsbaserade samtal mellan medarbetare och chef: Kan insatsen minska sjukfrånvaron?

Eftersom psykisk ohälsa leder till sjukskrivningar, personligt lidande och höga kostnader är det viktigt att hitta sätt att förebygga att människor drabbas av exempelvis ångest och nedstämdhet. Projektet testar en metod där chefer utbildas i problemlösningsbaserade samtal och sedan håller sådana med medarbetare som riskerar psykisk ohälsa. 

Elisabeth Björk Brämberg, filosofie doktor och forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet, tilldelas 8 352 000 kronor för att undersöka om en chefsutbildning och samtal inriktade på problemlösning kan förhindra att de som är i riskzonen för psykisk ohälsa insjuknar. Dessutom ska forskarna ta reda på mer om hur man bäst inför sådana insatser, vilka organisatoriska förutsättningar chefer behöver för att förebygga stress samt vilken roll medarbetarnas livssituation spelar. 

Projektet förväntas, genom insatsen med chefsutbildning och samtal, leda till minskad psykisk ohälsa. Om insatsen har effekt kan det gynna individen, arbetsgivare och samhället. 

Kontakt: Elisabeth Björk Brämberg, filosofie doktor och forskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet: 070-922 10 63, elisabeth.bjork.bramberg@ki.se

Psykisk ohälsa i unga år och sjukfrånvaro bland privatanställda

Allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa och den här typen av ohälsa har blivit en vanlig sjukskrivningsorsak. 

Jurgita Narusyte, medicine doktor och forskarassistent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, tilldelas 4 988 000 kronor för att undersöka hur depression, ångest och adhd hos unga relaterar till sjukfrånvaro senare i livet. Forskarna ska titta närmare på hur vanligt det är att personer med sådan tidig ohälsa sjukskrivs senare i livet, vilken roll det spelar när i livet de fick problemen, vilken roll uppväxtmiljön spelar samt varför vissa med tidiga psykiska problem inte sjukskrivs. Projektet kan genom tvillingstudier undersöka vad som beror på miljö respektive ärftliga faktorer.

Projektet förväntas ge information om vilken roll mentala hälsoproblem tidigt i livet spelar för senare sjukfrånvaro och arbetsförmåga. Kunskapen från projektet kan bland annat användas för att identifiera och hjälpa personer som riskerar sjukfrånvaro senare i livet.

Kontakt: Jurgita Narusyte, medicine doktor och forskarassistent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet: 070-841 51 99, jurgita.narusyte@ki.se

Chefer som agerar: Betydelsen av organisations- och arbetsplatskontext vid chefers åtgärder för medarbetare med vanlig psykisk ohälsa

Chefer ska stötta sina medarbetare och har möjlighet att göra det tidigt vid vanliga typer av psykisk ohälsa, exempelvis nedstämdhet. Det kan bidra till att sjukfrånvaro undviks. Men vad chefen kan göra begränsas ibland av antal medarbetare, organisationsklimat, attityder med mera. 

Gunnel Hensing, professor vid Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, tilldelas 5 921 000 kronor för att undersöka hur kontexten som chefer befinner sig i är kopplad till de åtgärder som genomförs för att stötta medarbetare med psykisk ohälsa. Projektet ska undersöka sambandet mellan olika faktorer i omgivningen och de åtgärder som genomförts för att förebygga sjukskrivning. Dessutom ska forskarna undersöka chefernas erfarenheter av sådana åtgärder.

Projektet väntas ge kunskap om vilka möjliggörande och hindrande faktorer som finns i chefernas organisation och arbetssituation, så att det kan skapas bättre förutsättningar för åtgärder. Projektets fokus är att förebygga sjukfrånvaro, men kunskapen kan troligen även användas vid rehabilitering. Utifrån resultaten kan insatser tas fram som kan hjälpa chefer att förebygga ohälsa och stötta medarbetare som mår dåligt, med målet att på sikt minska sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa.

Kontakt: Monica Bertilsson, med. dr, Institutet för medicin, avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet: 031-786 68 57,
monica.bertilsson@socmed.gu.se

Transdiagnostisk emotionsfokuserad behandling för emotionell och somatisk samsjuklighet. En RTC om implementering och effektivitet i primärvården

En utmaning för sjukvården är att många som har psykiska besvär som ångest och depression samtidigt har olika kroppsliga problem som ryggvärk och tarmbesvär. Ofta förekommer även sömnsvårigheter. Sådana komplexa tillstånd är svårbehandlade, men tidigare forskning har visat på fördelen med att behandla de olika besvären samtidigt. 

Katja Boersma, professor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete på Örebro Universitet, tilldelas 3 661 000 kronor för att testa en känsloinriktad behandling för psykologiska och kroppsliga besvär. Den ska testas inom primärvården och är en kombination av kognitiv beteendeterapi, KBT, och så kallad dialektisk beteendeterapi, DBT. Målet är att avgöra om det är en effektiv behandling för patienter med exempelvis värk, depression och sömnproblem. Effektiviteten i behandlingen ska mätas utifrån känslomässiga symptom, läkemedelsanvändning, sjukskrivning och hur väl personen fungerar i vardagen.

Projektet väntas leda till en effektiv behandlingsmetod som kan erbjudas patienter som har en kombination av kognitiva och kroppsliga symptom, vilket för närvarande saknas inom svensk vård. Behandlingen rör samsjuklighet som normalt är svår att behandla. Dessutom kan projektet ge mer kunskap om hur kroppsliga och psykologiska besvär samverkar. 

Kontakt: Katja Boersma, professor vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro Universitet: 070-567 18 91, katja.boersma@oru.se

Staka ut vägen till återgång i arbete vid psykisk ohälsa - en konceptuell modell för mer effektiv behandling

Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är vanligt, men det saknas en bra överblick kring vilka behandlingar som minskar symptomen och vilka insatser som är effektiva för att underlätta återgången i arbete för dem som sjukskrivits. 

Anna Finnes, medicine doktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, tilldelas 4 303 000 kronor för att ta fram en modell över effektiva behandlingar av psykologiska problem och sätt att underlätta arbetsåtergång. Modellen kan användas för att förbättra behandling och rehabilitering. Forskarna ska först ta reda på vad som ingår i de vanliga behandlingarna av sådana problem och sedan beskriva behandlingarnas effekter på symptom och arbetsåtergång. Utifrån den informationen ska de ta fram en modell för bättre insatser.

Projektet väntas ge information om hur man kan skapa en hållbar process för återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av lätt eller måttlig psykisk ohälsa, kunskap som kan användas för mer träffsäkra och effektiva insatser. Resultaten förväntas kunna användas inom vården eller av organisationer som vill utveckla bättre rutiner för att stötta medarbetare med psykisk ohälsa. 

Kontakt: Anna Finnes, medicine doktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet: 070-374 08 79, anna.finnes@ki.se 

Vilka faktorer stärker individers möjlighet att arbeta med psykisk ohälsa? En prospektiv enkät- och registerundersökning

Vissa personer med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa är kvar i arbete, andra sjukskrivs på längre tid eller försvinner från arbetslivet. Det är oklart varför det finns sådana skillnader och det finns idag en kunskapslucka kring det här. 

Gunnel Hensing, professor vid Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, tilldelas 3 983 000 kronor för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som relaterar till att personer med samma grad av psykisk ohälsa blir sjukskrivna eller ej. Forskarna ska undersöka vad som skiljer sig åt mellan personerna, deras arbetsplatser, deras yrken med mera. Ett stort antal anställda ska få svara på frågor från forskarna och göra standardiserade test för exempelvis arbetsförmåga. Syftet är att ta reda på mer om varför en del klarar av att jobba vidare trots psykisk sjukdom och andra inte. 

Projektet väntas leda till förbättrade insatser och stöd för personer med psykisk ohälsa i arbetslivet. Bättre insatser kan även minska sjukskrivningar och kostnader för arbetsgivare, vården och samhället. En kartläggning av vilka bakomliggande faktorer som särskiljer personernas möjligheter till arbete vid psykisk ohälsa kan öka förståelsen för vilka insatser som bör förstärkas. 

Kontakt: Gunnel Hensing, professor vid Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet: 076-618 68 62, gunnel.hensing@socmed.gu.se

Att delta i arbetslivet trots depressions- och ångestsjukdomar - vilken inverkan har arbetsplatsfaktorer och behandling för arbetare i privata sektorn

Många svenskar sjukskrivs för ångest, depression och stressymptom. Det saknas kunskap om vad som gör att en del kan fortsätta arbeta trots sin sjukdom. Nu vill forskare undersöka vilken roll psykologisk behandling och läkemedel spelar för minskad sjukfrånvaro. 

Magnus Helgesson, medicine doktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, tilldelas 4 900 000 kronor för att ta reda på vilka organisatoriska och psykosociala faktorer på arbetsplatsen som inverkar när personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa blir sjukskrivna. Projektet ska undersöka vilken behandling och vilka psykosociala faktorer på arbetsplatsen som kan förhindra sjukfrånvaro och underlätta för personer med psykisk ohälsa att fortsätta arbeta. Forskarna kommer att lägga särskilt fokus på att undersöka stressrelaterade sjukdomar.

Projektet förväntas visa hur psykosociala och organisatoriska faktorer påverkar arbetsnärvaro och sjukfrånvaro för personer med ångest, depression och stressrelaterad sjukdom, vilket kan ligga till grund för bättre insatser i arbetslivet. Forskningen väntas även ge mer kunskap om vilka kombinationer av psykologisk behandling och läkemedel som är effektivast för att hjälpa personer med psykisk ohälsa att vara kvar i arbete. 

Kontakt: Magnus Helgesson, medicine doktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet: 070-306 72 35, magnus.helgesson@ki.se

Barbro Jacobsson, FoU-handläggare, 08–696 49 25, barbro.jacobsson@afaforsakring.se

Nu satsar Afa Försäkring på uppdrag av arbetsmarknadens parter på FoU-programmet Att leva och arbeta med psykisk ohälsa. Ett FoU-program om orsaker till och åtgärder för rehabilitering och förebyggande av psykisk ohälsa hos arbetare i privat sektor. 

Digitaliseringen bedöms vara den enskilt största förändringsfaktorn i samhället de närmaste tio åren och den pågående transformationen mot fler digitaliserade system och arbetssätt medför att det för många yrken innebär att arbetet förändras i grunden.

Den digitala tekniken öppnar upp för helt nya sätt att organisera både verksamheter och arbetsprocesser. Digitaliseringens inverkan på arbetslivet innebär inte bara en automatisering av arbetet, utan en förändring av arbetets innehåll. Detta ställer krav på vår förändringsbenägenhet och utveckling av vår digitala kompetens.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

Nu satsar Afa Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter inom kommun- och regionsektorn, 37 miljoner kronor i ett treårigt forskningsprogram som omfattar nio projekt, för att främja den digitala utvecklingen.

 – Forskningen syftar till att öka förståelsen och överbrygga kunskapsluckor om de komplexa sambanden mellan digitaliseringen, arbetsmiljön och hälsan för anställda inom kommun- och regionsektorn. Satsningen ska leda till konkreta förebyggande och främjande åtgärder som ger praktiskt nytta, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU-avdelningen och enheten Förebygga på Afa Försäkring.

De nio projekten i forskningsprogrammet Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun- och regionsektorn är:

De nio projekten i Forskningsprogrammet Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun och regionsektorn är:

Ledarskap för ett hållbart digitalt arbetsliv - Teknikstrategier och arbetslivets gränser

Den nya digitala arbetsmiljön med de risker som den innebär för ökad stress och påverkan på psykosociala faktorer är påtaglig. Det innebär att ledarskapet är centralt för en hållbar digital arbetsmiljö, inte minst inom skolan, där användning av sociala medier är en del av många elevers vardag och lärare använder sociala medier i undervisningen eller för att kommunicera med sina elever.

Karin Hedström vid Örebro Universitet tilldelas 4 537 000 kr för att undersöka hur styrning och ledarskap kan utformas för att tillvarata nyttan hos sociala medier och samtidigt skapa en hållbar digital arbetsmiljö för medarbetare och chefer i skolan. Projektet bygger på en aktionsforskningsansats där forskare tillsammans med lärare och skolledare från tre skolor utvecklar anpassade arbetssätt med utgångspunkt i verksamhetens behov.

Projektet förväntas leda till ett ramverk för ledning och styrning av hållbar digital arbetsmiljö i skolan. Ett annat förväntat resultat är ett lärande kring digital arbetsmiljö som kan utgöra ett konkret och praktiskt bidrag till skolornas fortsatta arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöplaner.

Karin Hedström, professor vid Örebro universitet
073–2702577, karin.hedstrom@oru.se

Digitala kränkningar och nätmobbning - En ny arbetsmiljörisk inom skolan

Digitala kränkningar och nätmobbning sker i relationen människa, organisation och teknik varpå traditionella metoder för att förebygga mobbning och trakasserier på arbetsplatser är otillräckliga. Medan förekomsten och de negativa effekterna av digitala kränkningar är kända, saknas det i dag vetenskapligt förankrade metoder för att arbeta förebyggande och för att hantera den här typen av arbetsmiljörisker.

Dessutom är kunskapen om hur lärare och skolledare är exponerade för digitala kränkningar och nätmobbning från föräldrar och elever begränsad.

Rebecka Cowen Forssell vid Malmö universitet tilldelas 3 646 000 kr för att genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever uppnå en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning riktat mot lärare och skolledare.

Projektet förväntas utveckla generellt gångbara metoder som ska motverka och skapa beredskap för fenomenet samt ta fram ett pedagogiskt underlag som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom skolan.

Rebecka Cowen Forssell, Ph.D Urbana studier vid Malmö universitet
040-6657536 rebecka.forssell@mau.se

Förbättrade arbets- och patientflöden i primärvården med digitalt Flow 

En ökad takt av digitalisering i samarbete mellan offentlig vård och privata företag har setts som ett sätt att klara utmaningar ett ökat patientflöde till primärvården. En viktig del i denna utveckling är att finna lösningar som kan stödja och effektivisera arbetsprocesserna i primärvården.

Gudbjörg Erlingsdottir vid Lunds Tekniska Högskola tilldelas 4 010 000 kr för att undersöka om och hur den digitala plattformen Flow förbättrar ledning och organisering av arbetet, minskar arbetsbördan samt ökar kostnadseffektiviteten.

Projektet kommer att ge kunskap om hur övergången till digitalt arbets- och patientflöde påverkar vårdpersonal i flera dimensioner. Projektet förväntas också ge ökade insikter i om och hur digitalisering kan ge en bättre fungerande primärvård.

Gudbjörg Erlingsdottir, docent vid Lunds Tekniska Högskola
073–3166682, gudbjorg.erlingsdottir@design.lth.se

Utveckling av rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården baserat på fallstudier (ePrIm)

Digitalisering av hälso- och sjukvården skapar nya möjligheter men medför också ett behov av att förändra inarbetade arbetssätt och processer. Detta gäller inte minst inom primärvården, där flera trender i samhället tillsammans med den snabba digitala utvecklingen påverkar.

Maria Hägglund vid Uppsala universitet tilldelas 4 748 000 kr för att studera införandet av tre olika digitala verktyg i primärvården. Baserat på resultaten från de tre fallstudierna kommer rekommendationer att tas fram för implementering av olika typer av digitala verktyg.

Projektet förväntas ge ny förståelse av vilka effekter digitaliseringen har på arbetsprocesser, arbetsmiljö och på vårdpersonalens hälsa och hur vi bör utforma implementeringsprocesser för att underlätta digitaliseringen av primärvården.

Maria Hägglund, lektor vid Uppsala universitet
018-471 62 57, maria.hagglund@kbh.uu.se

Implementering av digital primärvård - arbetsmiljöaspekter på digitala vårdmöten med läkare

Digitaliseringen av tjänster inom hälso- och sjukvården är under stark utveckling. Digitala primärvårdsmöten mellan läkare och patienter har relativt nyligen introducerats i Sverige. Det finns dock begränsad forskning som undersöker hur digitala vårdmöten kan påverka arbetsmiljön för läkare och vilka effekter den nya tjänsten får för primärvården i stort.

Per Nilsen vid Linköpings universitet tilldelas 3 400 000 kr för att vetenskapligt granska och undersöka arbetsmiljörelaterade aspekter på digitala primärvårdsmöten mellan läkare och patienter som erbjuds av privata aktörer och allt fler regioner runt om i Sverige.

Projektet förväntas ge kunskap om arbetsmiljöaspekterna på digitala vårdmöten som sedan kan nyttiggöras i vårdverksamheter.

Per Nilsen, professor vid Linköpings universitet
070–6341151, per.nilsen@liu.se

AI i byråkratins tjänst - förändrad digital arbetsmiljö när robotkollegor blir en del av vardagen

RPA står för Robotic Process Automation, vilket kan betraktas som en digital medarbetare som imiterar människors sätt att utföra administrativa arbetsuppgifter. Förhoppningar om förbättrad arbetsmiljö, effektivare administration och ökad verksamhetskvalitet driver satsningarna.

Maria Åkesson vid Högskolan i Halmstad tilldelas 4 253 000 kr för att studera hur arbetsmiljön förändras och hur samspelet mellan mänskliga och digitala medarbetare utvecklas i Halmstads kommun, som står i begrepp att starta ett 30-tal RPA-projekt. RPA-projekten analyseras även ur ett nyttoperspektiv, det vill säga om RPA-lösningen leder till förväntade förbättringar.

Projektets förväntas bidra med kunskap som kan ge stöd för att RPA-implementeringar i kommun- och regionsektorn leder till god digital arbetsmiljö. I projektet kommer en digital tjänst till stöd för RPA-implementering i offentlig verksamhet att utvecklas och tillgängliggöras öppet.

Maria Åkesson, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad
070–5185458, maria.akesson@hh.se

Från blankett till robot? Om automatiserad ärendehantering i svenska kommuner

Automatiserad ärendehantering pekas ut som ett sätt att öka effektiviteten i svenska kommuner, men det är inte tydligt på vilka sätt denna utveckling kommer att skapa värde för kommunala verksamheter och deras intressenter. Det saknas forskning rörande automatiseringens reella konsekvenser för till exempel arbetsinnehåll och krav på kompetens.

Ida Lindgren vid Linköpings universitet tilldelas 3 704 000 kr, för att kartlägga utveckling av automatiserad ärendehantering i svenska kommuner, baserat på en tvärvetenskaplig ansats och kvalitativa fallstudier genomförda i nära samarbete med praktiker.

Projektet förväntas utveckla ett analys- och metodstöd som ska kunna användas för att bedöma om, och till vilken grad, en specifik ärendehanteringsprocess är lämplig att automatisera. Metoden ska också kunna fungera som ett stöd för praktiker vid utveckling av automatiserade ärendehanteringsprocesser på ett sätt som tillvaratar olika intressenters perspektiv och värden.

Ida Lindgren, universitetslektor vid Linköpings universitet
073–2706943, ida.lindgren@liu.se

Kommunal & Digital (KomDig): Digitaliseringens betydelse för mellanmänskliga relationer, organisatoriska sammanhang och arbetsmiljö

Effekterna av digitaliseringen leder till kontinuerliga organisatoriska förändringar. Arbetsuppgifter ändrar karaktär och nya kompetenskrav växer fram. Dessa förändringar påverkar den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön. För att i digitaliseringen skapa en välfungerande kommunal verksamhet behövs mer kunskap inom området.

Ann Bergman på Handelshögskolan vid Karlstads universitet tilldelas 4 986 000 kr för att studera om de anställdas arbeten och arbetsmiljö tas i beaktande när kommunal verksamhet digitaliseras, hur digitaliseringen påverkar olika yrkens form och innehåll i kommunal verksamhet samt hur denna påverkan inverkar på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med särskilt fokus på sociala relationer och det sociala sammanhanget.

Projektet förväntas bidra till ökad kunskap genom utveckling av teorier och modeller, metodutveckling, medvetandehöjande diskussionsunderlag och konkreta arbetsmiljöverktyg.

Carin Håkansta, fil.dr vid Karlstad universitet
076-2098226, carin.hakansta@kau.se  

Arbetsmiljö i den robotiserade demensvården: sociala robotars betydelse för vårdgivares arbetssätt och arbetsmiljö

Under samlingsnamnet robotik håller en våg av innovationer på att växa fram. Befintlig forskning om vård med sociala robotar sker i regel i två sammanhang med skilda utgångspunkter: teknik- och vårdforskning. Bägge perspektiven fokuserar främst på robotars betydelse för patientens hälsa, och missar därmed hela personalperspektivet, det vill säga arbetslivsperspektivet.

Marcus Persson vid Linköpings universitet, tilldelas 3 700 000 kr för att undersöka vilken betydelse användningen av sociala robotar har för vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö. Studien genomförs på demensboenden som använder sociala robotar.

Projektet förväntas kunna ge konkret kunskap om hur sociala robotar kan användas för att främja ett hållbart arbetsliv för vårdgivare i kommunal sektor.

Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet
070–0896465, marcus.persson@liu.se


Kontakt

Maria Schütt, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring
Tel: 070–696 49 74, maria.schutt@afaforsakring.se


Afa Försäkring satsar nu, på uppdrag av arbetsmarknadens parter inom kommun- och regionsektorn, 37 miljoner kronor på nio forskningsprojekt om digitaliseringens effekter på arbetsmiljön. Forskningsprogrammet syftar till att öka förståelsen av digitaliseringens effekter på arbetsmiljö och hälsa för anställda inom kommun- och regionsektorn samt tillvarata nyttan och främja utvecklingen av digitaliseringen.

Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun- och regionsektorn

– Tidigare forskning om unga på arbetsmarknaden är relativt begränsad och det saknas kvalitativa studier. Statistik från vår skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar har ökat på senare år i den yngre åldersgruppen, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på Afa Försäkring.

– Nu satsar Afa Försäkring, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, 40 miljoner kronor i ett forskningsprogram med fokus på unga. Åtta forskningsprojekt ska under fyra år studera de ungas förutsättningar i arbetslivet. Vår förhoppning är att programmet ska resultera i konkreta åtgärder som kan bidra till att unga får en god och hälsosam start på yrkeslivet.

Depression/ångestsyndrom samt sjukfrånvaro bland unga arbetare i privat sektor – mönster och betydelsen av arbetsmiljöfaktorer
Den psykosociala arbetsmiljön betraktas som en tänkbar orsak till att allt fler personer under 30 år sjukskrivs för depression, ångestsyndrom och stressrelaterad sjukdom. De flesta unga är privatanställda arbetare och en studie av psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och arbetsmiljö i den privata sektorn kan bidra till bättre rehabilitering för unga vuxna med dessa sjukdomar.

Emma Björkenstam, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 118 000 kronor för att studera samband över tid mellan psykisk ohälsa och sjukfrånvaro respektive arbetsmiljön i privat sektor. Data hämtas från databaserna Insurance Medicine All Sweden, IMAS, och Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa, SLOSH. I projektet ingår att jämföra resultaten för unga arbetare med unga tjänstemän i privat sektor och med unga som trots en psykisk diagnos kan arbeta.

Projektet förväntas göra det möjligt att identifiera både grupper av unga som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och arbetsmiljörelaterade riskfaktorer som hur arbetet är organiserat. Resultaten väntas ge kunskap som kan ligga till grund för rehabilitering och insatser på arbetsplatsen.

Emma Björkenstam, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, tel: 076–212 27 04, e-post: emma.bjorkenstam@ki.se.



Säker ledare – ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin
Runt 20 procent av de arbetsrelaterade dödsolyckorna i Sverige inträffar i bygg- och anläggningsbranschen. Trots att ledarskapet är avgörande för säkerheten på en byggarbetsplats får nyanställda platschefer ofta en knapphändig introduktion. En studie av säkerhetskulturen inom branschen och ett introduktionsprogram för platschefer kan bidra till tryggare arbetsmiljö och ökad säkerhet.

Martin Grill, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 968 000 kronor för att undersöka om och hur säkerhetskultur och ledarbeteende förs vidare från överordnade och erfarna medarbetare till underordnade och nyanställda. Data samlas in med hjälp av en enkät riktad till chefer, arbetsledare och medarbetare. I projektet ingår att utveckla ett individuellt introduktionsprogram för platschefer.

Projektet förväntas generera kunskap om hur nyanställda platschefer blir del av bygg- och anläggningsbranschens säkerhetskultur. Det planerade introduktionsprogrammet väntas ge personalchefer bättre förutsättningar att hantera ansvaret för sina medarbetares arbetsmiljö och säkerhet.

Martin Grill, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, tel: 031–786 16 63, e-post: martin.grill@gu.se.



Onboarding version 2.0: Strategier för att förebygga negativa konsekvenser av stress hos unga vuxna
Avgränsade arbetsuppgifter, utbildning och handledning är exempel på introduktionsinsatser, så kallad onboarding, som kan minska osäkerhet och stress för den som är ny på en arbetsplats. En studie av modeller för onboarding och faktorer som stimulerar nyanställdas engagemang och återhämtning kan bidra till en hållbar introduktion i arbetslivet för unga.

Petter Gustavsson, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 647 000 kronor för att i en kombinerad litteratur-, intervju- och fältstudie analysera onboarding-program utifrån hur proaktivitet, stress och återhämtning hanteras. I projektet ingår enkätstudier med fokus på nyanställdas utmaningar och medarbetares och chefers strategier för lärande och inställning till nyanställda.

Projektet väntas ge ny kunskap om mekanismerna bakom framgångsrik introduktion av unga i arbetslivet. Kunskapen kommer att ligga till grund för uppdaterade onboarding-modeller som kan hjälpa nyanställda att utvecklas till ansvarstagande, nöjda och effektiva medarbetare.

Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet, tel: 070–536 36 59, e-post: petter.gustavsson@ki.se.



Återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga
Som nya på arbetsmarknaden riskerar unga att råka ut för arbetsskador. De yngres sjukskrivningar har ökat i högre takt än genomsnittet. Utveckling av ett åtgärdsstöd utifrån studier av de ungas upplevelse av arbetsskador och efterföljande sjukskrivningar ger ny kunskap som kan underlätta återgången i arbete för unga som skadar sig på jobbet.

Ritva Rissanen, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 153 000 kronor för att studera sjukskrivningsmönster hos personer som 2012 hade en registrerad arbetsskada. Data hämtas från Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån. I projektet ingår att genom individuella intervjuer ta reda på hur personer i åldern 19–29 år upplever en arbetsskada.

Projektet förväntas ge kunskap om ungas sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada och om huruvida dessa skiljer sig från övriga åldersgrupper. Projektet väntas också ge kunskap om hur unga upplever skadan och om vad som underlättar och förhindrar återgång i arbete. Kunskapen kan ligga till grund för förebyggande åtgärder och rehabilitering av unga som råkat ut för en arbetsskada.

Ritva Rissanen, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, tel: 08–524 833 52, e-post: ritva.rissanen@ki.se.



Hyperaktivitetsstörningar bland unga vuxna inom privat sektor – hur påverkar diagnos och medicinering senare arbetsanknytning och sjukfrånvaro?
Unga vuxna som får diagnosen ADHD, attention deficit hyperactive disorder eller hyperaktivitetsstörning, har ökad risk för sjukfrånvaro och saknar ofta fast anställning. De flesta unga arbetar i privat sektor och en studie av anknytning till arbetsmarknad och sjukfrånvaro hos den grupp som diagnostiserats med ADHD kan ge ny kunskap om behandling, rehabilitering och möjlighet att upprätthålla en långsiktig anställning.

Magnus Helgesson, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 313 000 kronor för att studera arbetsanknytning och sjukfrånvaro hos personer i åldern 19–29 år i privat sektor med diagnosen hyperaktivitetsstörning. I projektet ingår att undersöka samband mellan medicinering och anknytning och frånvaro. Data hämtas från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Projektet förväntas generera ny kunskap om arbetsanknytning och sjukfrånvaro hos unga med ADHD och om medicinering ökar deras möjlighet att etablera sig långsiktigt på arbetsmarknaden. Projektet väntas också ge svar på om det idag finns ett stöd för att personer med ADHD ska kunna få ett hållbart yrkesliv eller om det finns behov av ytterligare rehabiliterande insatser.

Magnus Helgesson, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, tel: 08–524 832 20, e-post: magnus.helgesson@ki.se.



Om oss

Sök finansiering

Forskningsarkivet

En värld av kunskap om arbetsmiljö och hälsa

Pågående FoU-program

FoU-program

Covid-19

FoU-program

Att leva och arbeta med psykisk ohälsa

FoU-program

Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön inom kommun- och regionsektorn

FoU-program

Ung i arbetslivet

FoU-program

Ett arbetsliv utan hjärt- och kärlsjukdom

FoU-program

Hållbart arbetsliv