Utveckling av nya behandlingsstrategier mot infektioner med multiresistenta bakterier för att sänka vårdkostnader och öka patientsäkerheten.

Bakterier blir alltmer resistenta mot antibiotika. Att testa vilka läkemedel som biter på en bakterie tar tid och det är därför svårt för läkaren att snabbt avgöra om en behandling är effektiv. Samtidigt tas få nya antibiotika fram och läkarna får förlita sig på dem som finns tillgängliga, läkemedel som allt fler bakterier tål. Projektet har tagit fram metoder för att läkarna snabbare ska kunna sätta in effektiv behandling mot svåra bakterieinfektioner och testa vilka läkemedelskombinationer som är mest effektiva.

Projektperiod: 2013-04-01 - 2017-12-31
FoU-program: 2/2013

Utvärdering och uppföljning

Syfte

Projektets mål var att läkarna snabbt ska kunna avgöra vilken antibiotikabehandling som fungerar mot en infektion. Forskarna skulle också utvärdera hur verksamma olika kombinationer av antibiotika är mot skilda slags multiresistenta bakterier. De skulle även ta fram sätt att snabbt avgöra vilka antibiotika som ska sättas in och i vilken dos.

Genomförande

Även om bakterier är motståndskraftiga mot enskilda läkemedel kan kombinationer av olika antibiotika fungera. Projektet testade automatiska system för att snabbt pröva olika antibiotikakombinationer, system som mäter bakteriers tillväxt. Med hjälp av data från dem tog forskarna fram en matematisk modell som beskriver bakterietillväxten utan antibiotika samt med olika antibiotikakombinationer. Forskarna använde ett stort antal antibiotikaresistenta bakteriestammar från patienter i testerna.

Resultat

När det gäller bakterien klebella pneumoniae kunde forskarna se att det krävs kombinationer av antibiotika, det räcker inte att höja dosen. Kombinationen av kolistin och rifampicin var särskilt effektiv. En kombination av tre medel dödade en bakterie som orsakar urinvägsinfektion. Det tekniska instrument som utvärderades var effektivt för att snabbtesta vilka antibiotika som är verksamma mot en bakterieinfektion. De utvecklade också en särskild bildanalysmetod som var till hjälp för detta och en metod för smabbare testning vid exempelvis blodförgiftning. Resultaten från projektet kan användas som vägledning för läkare som behandlar svåra bakterieinfektioner. Projektet är ett första steg mot att bygga upp en databas med information om vilka resistenta bakteriestammar som är i omlopp och vilka antibiotikakombinationer som fungerar mot dem. Det minskar dödligheten i svåra infektioner och minskar risken för ytterligare resistensutveckling. Projektets resultat sprids både genom vetenskapliga och populärvetenskapliga kanaler, samt via möten, föredrag med mera.

Otto Cars

Professor,

Uppsala universitet