Syfte

Projektet skulle undersöka patienter som fått standardbehandling mot artros. Den brukar innehålla så kallad artrosskola med sjukdomsinformation och anpassad träning. Forskarna skulle främst försöka hitta faktorer som påverkar sjukdomsutvecklingen. Målet var bättre atrosbehandling.

Genomförande

Cirka 500 enheter inom sjukvården i Sverige bedriver artrosskola och deras resultat rapporteras till det så kallade BOA-registret. Där finns bland annat info om civilstånd, utbildningsnivå, hur länge man haft ont, vilka leder som är drabbade och eventuell övervikt. Forskarna hämtade också in data från Statistiska centralbyrån, patientregistret, Svenska höftprotesregistret och Svenska knäprotesregistret. Gruppen från BOA-registret jämfördes med normalbefolkningen bland annat när det gäller hälsa, inkomst, sjukskrivning och utbildningsnivå.

Resultat

Samkörning av dessa uppgifter utifrån personnummer gav mer kunskap om artrospatienter, till exempel vilka som har en god prognos och vilka som behöver proteser. Resultaten visar att tillgången till artrosskola inte är jämlik mellan olika samhällsklasser och att de som har artros ofta har andra sjukdomar. Hos dem som har höftartros fortskrider sjukdomen fortare än hos dem med knäartros, visade det sig också. Många som har artros behöver inte opereras och forskarna bakom projektet uppmanar att mer energi läggs på annan form av vård. Resultaten sprids bland annat till artrosregistren, via utbildning till fysioterapeuter samt via en doktorsavhandling och vetenskapliga tidskrifter.