Långtidstress i den yrkesverksamma befolkningen - ökar det risken för hjärtkärlsjuklighet.

Forskargruppen har tidigare tagit fram en metod för att möta halten av stresshormonet kortisol i hår. Med den kan man mäta stress flera månader tillbaka och koppla stressen till olika faktorer som arbetsförhållanden, livsstil med mera. Projekten använde den metoden för att ta reda på mer om effekterna av långvarig stress och om stress i arbetslivet ökar risken för allvarliga hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt. Kunskaperna kan användas för att minska risken för hjärtkärlsjukdom på grund av stress hos personer i yrkesverksam ålder.

Projektperiod: 2017-10-01 - 2023-06-30
FoU-program: Hjärt-/Kärlsjukdom

Utvärdering och uppföljning

Cirkulationsorganens sjukdomar

Syfte

Projektet skulle undersöka hur långvarig stress mätt med kortisol i hår påverkar sådant som blodfetter, blodtryck, åderförkalkning och hjärtinfarkt. Forskarna skulle också särskilt undersöka kopplingen till stress på jobbet samt ålders- och könsskillnader. Målet är bättre möjligheter att förebygga hjärtkärlsjukdom på grund av långvarig stress.

Genomförande

Forskarna hämtade in information om 30.000 deltagare i en stor tidigare studie. De samlade in data om hälsa, psykosociala faktorer, hjärt- och lungfunktion, halter av kortisol i hår med mera. Utöver registerinformation använde de fysiska undersökningar och frågeformulär.

Resultat

Ett antal riskfaktorer för hjärtinfarkt hängde ihop med kortisolnivåer. Kortisolnivåerna var högre någon månad innan hjärtinfarkt hos dem som drabbades. Kortisol och testosteron samspelar hos män. Depression, stress och ekonomiska bekymmer var större riskfaktorer för kvinnor än för män när det gäller hjärtinfarkt. Män som måste arbeta snabbt och som saknar stöd från sin närmaste chef hade högre kortisolnivåer. Personer som drabbas av hjärtinfarkt innan 50 års ålder har oftare högre blodtryck och BMI och är utsatta för fler psykosociala riskfaktorer. Resultaten sprids bland annat via vetenskapliga tidskrifter, forskarintervjuer i media och föreläsningar.

Tomas Faresjö

Professor,

Linköpings universitet