Hur påverkar ett personcentrerat arbetssätt sjukvårdspersonalens arbetstillfredsställelse, arbetsstress och psykosocial arbetsmiljö?

Det blir allt vanligare med så kallad personcentrerad vård. Den handlar bland annat om att man lyssnar mer på patientens berättelse och gör upp en vårdplan tillsammans med denne. En sådan vård kan ge kortare vårdtid för patienterna, men man har inte tidigare undersökt hur den påverkar de vårdanställdas arbetsmiljö. Projektet undersökte detta.

Projektperiod: 2020-02-01 - 2022-02-01
FoU-program: 1/2019

Metoder, verktyg och utrustning

Arbetsorganisation

Syfte

Projektet skulle undersöka vilka effekter personcentrerad vård har för personal i slutenvården. De effekter som studerades i projektet var bland annat arbetstillfredsställelse, arbetsrelaterad hälsa och sjukfrånvaro. Dessutom skulle forskarna ta reda på vilka hinder respektive möjligheter som personalen anser att personcentrerad vård för med sig.

Genomförande

Sjukhusavdelningar som infört personcentrerad vård deltog i projektet. Forskarna delade ut en enkät med frågor om arbetsrelaterad stress, etisk stress, vilken belöning personalen tyckte att de fick för sina insatser med mera. Dessutom intervjuades personal som arbetat en tid med personcentrerad vård och forskarna genomförde översikter av tidigare forskning.

Resultat

Tidigare forskning visar att personcentrerad vård kan ha positiva effekter på arbetsmiljön. Forskarnas egna undersökningar visade att ett sådant arbetssätt kan minska samvetsstress och önskan om att byta jobb. Det är dock mer tidskrävande. Resultaten sprids via vetenskaplig publicering samt rapporter till regioner, sjukhus och beslutsfattare.

Inger Ekman

Professor,

Göteborgs universitet