Syfte

Projektet skulle ta reda på hur vanligt det är att undersköterskor och sjuksköterskor på kirurgavdelningar utsätts för hot och våld samt hur det påverkar dem. Projektet skulle också undersöka hur första linjens chefer hanterar sådana problem på arbetsplatsen och vilket stöd cheferna bForskarna skickar ut en enkät till cirka 1.200 undersköterskor och sjuksköterskor. Den innehåller frågor om hot och våld på jobbet under det senaste året, vem som var förövaren med mera. Dessutom ställer forskarna frågor om hur vårdpersonalen påverkats av sådana händelser. 15-20 chefer på kirurgiska avdelningar intervjuas också om hur de hanterar hot oc ehöver i arbetet för en säker arbetsmiljö.

Genomförande

Forskarna delade ut enkäter med frågor om hot och våld, psykosocial arbetsmiljö, hälsa, arbetsmotivation med mera till undersköterskor och sjuksköterskor vid kirurgavdelningar. De fick in närmare 200 svar. Dessutom intervjuade de 15 enhetschefer och några sjuk- och undersköterskor.

Resultat

Närmare var tredje sjuksköterska och undersköterska hade utsatts för nedvärderande beteenden på jobbet. En fjärdedel hade utsatts för fysiskt våld och en dryg sjättedel för hot. Vanligtvis var det patienter, ofta dementa, som utsatte dem. De som arbetar kvällar och helger är mer utsatta för våld. Hot är mindre vanligt i organisationer med bra psykosocialt säkerhetsklimat. Hot och våld påverkade dem inte så mycket i deras professionella roll eller som privatpersoner. De som utsatts för nedvärderande beteenden hade dock oftare lägre engagemang i arbetet. Cheferna anordnade främst utbildningar och föreläsningar om hot och våld samt uppmanade drabbade att prata om vad de varit med om. Resultaten sprids till sjukhusavdelningar samt via utbildning och vetenskapliga artiklar.