Till följd av Covid-19 pandemin ökade trycket på hälso- och sjukvårdssektorn, vilket medförde en hög arbetsbelastning och krävande arbetstider för vårdpersonal. Långa arbetstider, nattarbete och kort vila mellan arbetspass kan medföra bristande sömn och återhämtning samt ökad risk för ohälsa och bristande säkerhet. Återhämtning är en nyckelfaktor för att förebygga negativa utfall under perioder av hög belastning, samtidigt som det kan bli svårare att få till återhämtning under just dessa periode
Arbetsbelastning
Hållbart arbetsliv
Ledning och styrning
...
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur arbetstidsförläggningen och personalens möjlighet till återhämtning påverkades under de extraordinära arbetsförhållanden som rådde under arbetet med Covid-19, samt ge förslag på hur man kan stötta verksamheter att främja hållbara arbetstider och personalens återhämtning på både individ- och organisationsnivå givet de nya förutsättningarna som vården verkat under.
I projektets första fas genomfördes intervjuer med vårdpersonal, chefer, bemanningsassistenter och HR-representanter. Sammanlagt intervjuades 64 personer. Intervjuerna spelades in med ljudupptagning, transkriberades och analyserades med tematisk analys. I projektets andra fas analyserades objektiva arbetstidsdata från en svensk region för att undersöka om det fanns skillnader i arbetstider under åren 2020-2023 jämfört med 2019.
Under pandemin har många sjukvårdsorganisationer befunnit sig i en så kallad organisatorisk återhämtningsparadox, dvs organisationerna har använt kortsiktiga strategier som på sikt riskerar att urholka de personalresurser de är beroende av för att klara det ökade trycket. Krävande arbetstider och upplevelse av förlorad kontroll ledde till trötthet och ohälsa hos personalen. Data från en region visade inga större skillnader i arbetstider under pandemin bortsett från en period av ökat helgarbete.
PhD, Docent,
Karolinska Institutet