Kunskapen om hur psykiska och fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar risken för suicidalt beteende är begränsad. Tidigare såg man högre suicidtal hos personer med professionella yrken, men på senare år har man i flera länder observerat ett skifte till manuella yrken. Motsvarade aktuella yrkesdata saknas för Sverige. Cirka 6 av 10 byggarbetare i Sverige upplever psykiska påfrestningar. Kunskapsluckorna är stora när det gäller hur psykisk ohälsa och suicid ska förebyggas hos byggarbetare.
Förebygga
Risk
Arbetsbelastning
...
Projektets syfte var att kartlägga associationer mellan yrkesgrupp, den psykosociala och fysiska arbetsmiljön, sjukfrånvaro och suicidalt beteende hos svenska män i yrkesverksam ålder för att kunna utveckla arbetsrelaterade insatser för suicidprevention. Vi ämnade lägga ett särskilt fokus på ett högriskyrke: byggarbetare.
1) 1,6 miljoner män födda 1950-1983 följdes avseende yrke och suicidalt beteende 2002-2019. 2) Ett högriskyrke, byggarbetare, undersöktes närmare med bygghälsokohorten (n=370,000 män) och följdes åren 1972-2019. Dessa två kohorter länkades till enkäter och rikstäckande register. På så sätt hade vi tillgång till detaljerade data avseende riskfaktorer och utfallsdata. 3) Byggarbetare intervjuades i fokusgrupper om mental ohälsa, samt idéer på hur suicidalt beteende skulle kunna förhindras.
1) Självmordsbeteende var vanligare i passiva yrken, med låga krav och låg kontroll. Yrken med högre risk observerades för okvalificerade arbeten, byggarbetare, service- och vårdpersonal samt tillverknings- och transportarbetare. 2) Riskyrken bland byggarbetare var bergarbetare och markarbetare. 3) Resultaten belyser utmaningarna med machokultur och stigma kring psykisk ohälsa inom byggindustrin, samt belyser kopplingen mellan fysisk och psykisk smärta och alkohol som riskfaktorer för självmord.
Professor, specialistläkare,
Göteborgs universitet