Projektet initierades och genomfördes under den pågående Covid-19-pandemin. I pandemins början uppmärksammade vi att även andra professioner inom den offentliga välfärdssektorn än de som var verksamma inom äldre- och sjukvården ställdes inför svåra utmaningar. Dessa utmaningar gällde både ändrade förutsättningar att kunna genomföra egna arbetsuppgifter och de svårigheter som många välfärdsverksamheter hade med att säkerställa fungerande och trygga arbetsförhållanden.
Hållbart arbetsliv
Ledning och styrning
Arbetsorganisation
I projektet sökte vi att undersöka tre övergripande frågor: Hur påverkas arbetsvardagen hos personalen inom den offentliga sektorn vars arbetsuppgifter inte direkt kan kopplas till hantering av Covid-19? Hur påverkas arbetsvardag i regioner som ligger utanför storstadsregionerna? Hur kan arbetsvardag hos centrala välfärdsprofessioner och yrkesgrupper organiseras för att utveckla och stärka den offentliga sektorns motståndskraft?
Projektet genomfördes huvudsakligen genom intervjuer. Vi intervjuade 75 personer från mer än 30 olika professioner. Ungefär 2/3 av dessa genomfördes digitalt. Andra genomförde på plats vid våra besök i de 9 kommuner och 11 myndigheter 4 regioner som ingick i projektet. Vi gjorde också ett antal observation på plats. Intervjuerna kompletterades med sekundärt material från våra deltagare i form av dagböcker (12st), uppdateringar på sociala medier, bilder och skrivna reflektioner.
Våra resultat pekar på att det var professionellt och erfarenhetsbaserat kunnande och färdigheter hos välfärdspersonalen som fått stora delar av den offentliga sektorn att fortsätta fungera. Detta kunnande bygger på personlig uppoffring, flexibilitet, sympati och utsuddade gränser mellan privat liv och arbetsliv. Dessa egenskaper var särskilt viktiga i sammanhang där många offentliga verksamheter inte hunnit utveckla nödvändigt stöd och/eller fungerande och trygga arbetsförhållanden
Professor,
Uppsala universitet