Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö - MORFAR-projektet

Kunskapen om vilka faktorer på arbetet som påverkar hälsa och prestation hos medarbetarna är god. Det saknas dock kunskap om organisatoriska friskfaktorer på olika nivåer som är mätbara och skapar god organisationshälsa. God organisationshälsa innebär en arbetsplats med låg andel arbetsmiljöproblem och låg andel ohälsa. Avsaknaden av praktiskt användbara verktyg för att skapa organisationshälsa innebär att de flesta arbetsmiljöinsatser sker på individnivå, även om utmaningarna är organisatoriska

Projektperiod: 2024-06-03 - 2027-06-03
FoU-program: FoU-program - Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag

Friskfaktorer

Hållbart arbetsliv

Arbetsorganisation

Syfte

Syftet är att identifiera mätbara organisatoriska friskfaktorer som predicerar organisationshälsa utifrån data som idag redan finns tillgängliga inom många kommuner och regioner. Med detta som grund utvecklas en metod utifrån organisatoriska friskfaktorer som kan användas för att mäta organisationshälsa. Detta ger möjlighet för organisationen att kunna prioritera verksamheter och arbetsplatser med störst behov av stöd och att på ett systematiskt sätt mäta och följa organisationshälsan över tid.

Genomförande

Vi kommer med redan insamlade data från Borås stad att identifiera arbetsplatser som har god organisationshälsa. Därefter kommer vi med en relativt ny analysmetod (Coincidens-analys, CNA) identifiera organisatoriska friskfaktorer som särskiljer arbetsplatser med god organisationshälsa över tid från övriga arbetsplatser. I den sista fasen av projektet testas om de identifierade friskfaktorerna fungerar för att mäta organisationshälsa inom två andra kommuner och två regioner.

Resultat

Resultatet som förväntas är en metod som kommuner och regioner kan använda sig av för att utifrån befintlig information från medarbetarenkäter och personaladministrativa system mäta organisationshälsa. Metoden baseras på friskfaktorer på organisatorisk nivå och kan implementeras i det systematiska arbetsmiljöarbetet för ökad organisationshälsa i offentlig sektor. För att öka tillgängligheten och tillämpbarheten kan underlaget nyttjas för att ta fram ett verktyg för att mäta organisationshälsa.

Jens Thage Wahlström

Umeå universitet