Psykisk ohälsa (depression, stressrelaterad psykisk ohälsa och ångest) ligger bakom den mesta sjukfrånvaron i Sverige. Forskningsbaserad kunskap om konsekvenser av långvarig sjukfrånvaro för personer med vanlig psykisk ohälsa är bristfällig. Sjukfrånvaro kan ha både (a) funktionella konsekvenser t.ex. tid för återhämning och aktiva behandlingsinsatser samt på sikt lägre sjukfrånvaro, och (b) dysfunktionella konsekvenser t.ex. ökad oro för arbetsåtergång och högre sjukfrånvaro i framtiden.
Arbetsförmåga
Arbetsåtergång
Syftet med projektet är att bland anställda med vanlig psykisk ohälsa undersöka sjukskrivning, betraktad som en åtgärd i sig, och dess konsekvenser för framtida sjukfrånvaro, arbetsförmåga och symtomstyrka. Projektets frågeställningar rör hur omfattningen av registrerad sjukfrånvaro under året efter en arbetsinriktad insats, tid till full arbetståtergång och typ av sjukskrivning (del- eller heltid), har samband med framtida sjukfrånvaro, arbetsförmåga, symtomstyrka och anställningssituation.
Studien har en longitudinell design med 4-års uppföljning av registrerad sjukfrånvaro från försäkringskassan och upp till 10 års enkätuppföljning av symtom, arbetsförmåga och anställningssituation. Studiegruppen består av 197 personer som fått arbetsinriktade insatser vid primär- eller företagshälsovård. Fokus i detta projekt är på konsekvenser av sjukfrånvaro i sig, inte de insatser som getts. En omfattande beskrivning finns av deltagarna. Hänsyn till confounders tas i analyserna.
Projektet förväntas bidra till minskad sjukfrånvaro p.g.a. vanlig psykisk ohälsa genom att sjukskrivning används på ett aktivt och funktionellt sätt. Projektet kan förstärka den kunskapsbas som ligger till grund för hur åtgärden sjukskrivning används inom primär- och företagshälsovården vid vanlig psykisk ohälsa. Resultatet ska kunna påverka innehåll i relevanta policys, riktlinjer och beslutsstöd. Detta bör ha hög relevans för AFA försäkrings målgrupper.
Docent,
Karolinska Institutet