Arbetsrelaterad ohälsa i kommuner är ett stort problem. Det är också stora skillnader mellan olika kommunala verksamheter, med sämre arbetsförhållande och mer ohälsa inom verksamheter som vård- och omsorg, där majoriteten av medarbetarna är kvinnor. Politiker har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. De fattar beslut som både direkt och indirekt påverkar arbetsmiljö och hälsa, till exempel genom budget och mål. Trots detta saknas forskning om hur politiker tar sig an dessa frågor.
Hållbart arbetsliv
Kommunikation
Ledning och styrning
...
I projektet undersöks hur de som har det yttersta ansvaret i kommuner – politiker och styrelseledamöter för kommunala företag – förstår och tar sig an frågor som rör arbete och hälsa. Vi frågar oss hur de styrande förstår arbete och hälsa, omsätter det i praktiken och hur de väger ansvaret för arbete och hälsa i relation till andra roller, ansvarsområden och intressen. Vi intresserar oss också för skillnaderna mellan kvinnligt respektive manligt kodade verksamheter.
Studien har genomförts genom 35 semi-strukturerade intervjuer med högsta ansvariga för äldreomsorg och teknisk förvaltning i 12 kommuner. Vi intervjuade både politiker, i första hand ordförande och vice ordförande, och styrelseledamöter i kommunala bolag. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys för att identifiera centrala teman på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi har även kontrasterat äldreomsorg och teknisk förvaltning.
Politikernas engagemang i arbetsmiljöfrågor varierar och beror till del på personligt intresse snarare än strukturerade processer. Diskussionsklimatet i nämnden/styrelsen påverkar vad som kommer till ytan. Arbetsmiljö diskuteras sällan strategiskt, utan reaktivt vid akuta problem. Åtgärder på individnivå överskuggar organisatoriska åtgärder. Skillnader mellan mans- och kvinnokodade verksamheter är kända men hänvisas till strukturer, traditioner och kultur.
Professor,
Mälardalens universitet